Trettio procent av 16-69-åringar på Åland har upplevt diskriminering. Allra mest i arbetslivet. Den alarmerande rapporten har ÅSUB tagit fram på uppdrag av diskrimineringsombudsmannen.
SAMHÄLLE Enligt ÅSUB:s undersökning om självupplevd diskriminering i det åländska samhället har 260 ålänningar utav 800 upplevt diskriminering på Åland.
Foto: Sebba S?g?
-Den alarmerande rapporten bygger på en enkätundersökning som genomfördes i våras, berättar diskrimineringsombudsmannen Veronica Larpes-Papadopoulou.
Undersökningen visar att kvinnor och män upplever sig diskriminerade i nästan lika hög grad. Kvinnor främst på grund av kön, ålder och vid köp av varor och tjänster. Män upplevelser sig främst diskriminerade på grund av ursprung, språk och åsikter.
Diskriminering i arbetslivet
De unga känner sig diskriminerade på grund av sin ålder. De äldre på grund av sina åsikter och personer mitt i arbetslivet på grund av kön, åsikter och ursprung.
Den överlägset största delen av upplevd diskriminering sker i arbetslivet.
-Oftast handlar det om att man blir utsatt för nedsättande och/eller förlöjligande kommentarer, säger Ester Miiros.
Nonchalans
Vad är då diskriminering? Kort sagt kan man säga: olik behandling i lika situation. Även trakasserier och hot om repressalier är lagbrott enligt diskrimineringslagen. Diskrimineringen kan vara dold eller uppenbar- avsiktlig eller oavsiktlig.
Det kan handla om att uppfattas som besvärligt, få svårt att få jobb på grund av sitt utländska namn eller nonchalans mot unga kvinnor.
Vant sig
Enligt rapporten är det främst 30-39-åringar som känner sig diskriminerade. Minst besvärade är 60-69-åringarna.
-Det är svårt att säga vad det beror på. Men kanske har de äldre vant sig eller så är personer mellan 30-39 år mer medvetna om dessa frågor, säger utredare Maria Rundberg vid ÅSUB.
Vill inte vara besvärlig
Utifrån indelning i modersmål är det personer med icke nordiskt modersmål som är mest utsatta. Varannan har upplevt diskriminering.
Vad kan en anmälan om diskriminering leda till?
-Majoriteten tror att andra i samma situation kan få det lättare. De som blivit diskriminerade är mer negativa. Drygt 80 procent av ålänningarna tror att en person som anmäler blir stämplad som besvärlig, säger Ester Miiros.
Av de som upplevt diskriminering gjorde 54 procent ingen ting. Och av de som konfronterade situationen är det bara 12 procent som känner sig nöjda efteråt. -Det är alarmerande, säger Veronica Larpes-Papadopoulou och efterlyser en attitydförändring.
- Dessa problem är inte bara en uppgift för diskrimineringsombudsmannen, utan alla samhällsaktörer måste bli inblandade. Det måste exempelvis finnas diskussioner kring arbetsmiljön på en arbetsplats, vilket oftast saknas på Åland i dag.
-Många har nämnt i undersökningen att alla känner alla på Åland och att det därför är svårt att anmäla, säger Ester Miiros.
Förlåt
Veronica Larpes-Papadopoulou vill också se en åländsk integrationsplan för invandrare. Många av de med icke nordisk språk som känt sig diskriminerade har ingen information om vart de ska vända sig för att få hjälp.
-Vi måste få ut information på andra språk än svenska om hur vårt samhälle fungerar, säger hon.
När det kommer till enskilda personers ansvar tror Ester Miiros att en ursäkt kan räcka ganska långt.
-Många vill inte ta dessa frågor till domstol, utan bara höra ordet förlåt.

Liz Lindvall