Ålandstidningen skrev i våras om landskapsregeringens undersökning av vilka som berörs om fler marina skyddsområden inrättas och vilka åsikterna är om detta. Undersökningen väckte en del negativa reaktioner eftersom den uppfattades som otydlig. Vissa delar av den kunde även missförstås.

298 svar lämnades in på den digitala enkäten och 21 personer intervjuades. Nu har materialet sammanställts i socioekonomisk analys.

Enligt analysen finns det en mycket stor variation i åsikterna om marina skyddsområden. En del är kraftigt negativa till inskränkningar av jakt- och fiskerättigheter. En tydlig majoritet svarar till exempel att restriktioner mot fiske skulle påverka dem eller deras verksamhet negativt eller mycket negativt.

Andra välkomnar fler skyddsområden och ser dem som nödvändiga för att bevara skärgårdens naturvärden. En betydande del av dem som är positiva är motståndare till havsbaserad vindkraft.

Kärlek till skärgården

Den gemensamma kärleken till den åländska skärgården uppges dock lysa igenom enkätsvaren. Det finns också en relativt stor enighet om att jakt och fiske för husbehov ska få fortsätta.

Enligt analysen tycks det stora hindret för naturvården att agera på privata vatten främst ligga i kommunikationen mellan landskapsregeringen och dem som är verksamma i dessa vatten.

Rekommendationen är att landskapsregeringen nu ska vara tydlig om vad det innebär att upplåta sitt vatten för naturskydd.

Undersökningen har gjorts inom ramen för projektet Life-IP Biodiversea, som ska kartlägga havsområden kring Åland för att identifiera naturvärden och känsliga habitat. Uppgifterna ska ligga till grund för inrättandet av nya skyddsområden. Målet är att Åland senast 2028 ska ha inrättat minst 850 kvadratkilometer nya skyddsområden.