Att vägunderhållet spräckte budgeten rejält har skyllts på den stora mängden snö. Men samtidigt valde man att köpa en släntklippare för 60.000 euro i våras.
Trafikminister Veronica Thörnroos sa i går i lagtinget att hon inte kände till det. Men Ålandstidningen kan i dag avslöja att hon själv tog beslutet.
POLITIK 240.000 euro. Så mycket extra begär trafikavdelningen för vägunderhållet i år. Enligt det som står skrivet i tilläggsbudgeten hänför sig detta belopp till "merkostnader för snöröjning och halkbekämpning under vintern 2010."
Att trafikavdelningen spräckte budgeten har fått hård kritik från oppositionen. Många frågar sig om avdelningen inte kunde ha sparat in på andra saker när det började bli uppenbart att snöröjningen skulle bli dyr. Att det snöade mycket kunde knappast ha undgått någon.
I en debatt i lagtinget sa Camilla Gunell (S) att hon "hade hört" att anslaget för drift och vägar använts till att köpa maskiner, något trafikministern Veronica Thörnroos (C) inte sa sig känna till. Hon sa att hon nu kommer att kräva en internutredning om saken. Ålandstidningen kan dock i dag avslöja att det är precis som Gunell sa, och att Thörnroos själv fattade beslutet om inköpet.
Inget öronmärkt
Den 22 december godkände trafikministern ett köp av en tidigare inhyrd grävmaskin för dryga 55.000 euro. Den 29 mars godkände hon ett köp av en släntklippare för 575.000 kronor, drygt 60.000 euro.
Båda dessa inköp bokfördes på kontot "utgifter för drift och underhåll av vägar". Grävmaskinen belastade 2009 års budget, släntklipparen 2010 års budget. Ingen av maskinerna fanns däremot med i den budget som gjordes upp på förhand.
-Så har vi alltid gjort, eller i alla fall de senaste tio åren. Alla investeringar i underhållsutrustning hamnar på driften. Det finns inga öronmärkta pengar för dessa typer av investeringar. Om vi däremot till exempel köper in en ny lastbil för 200.000 euro nämner vi den särskilt i budgettexten, säger vägunderhållschefen Björn Ekblom.
Pengar fanns
Enligt vägunderhållschefen var båda investeringar nödvändiga.
-Den gamla släntklipparen var monterad bakom fordonet vilket var mycket oergonomiskt. Vi ville ha något mera användarvänligt. Denna ska hålla i 20 år, sedan måste vi förnya på nytt.
-Grävmaskinen har vi tidigare hyrt och vi hade en möjlighet att lösa in den till ett fastställt pris. I fjolårets budget fanns det utrymme att lösa in den. Det fanns pengar kvar.
Men med tanke på hur mycket snöröjningen kostade, var det verkligen så klokt att köpa in släntklipparen i mars?
-Vi började diskutera att köpa den i januari och bestämde oss i februari. Då hade vi ingen aning att det skulle bli en sådan vinter. Om vi inte hade köpt den hade vi istället fått hyra in den tjänsten till en kostnad av 20 procent av vad aggregatet kostade.
-För mig är detta väldigt logiskt. Utan material och verktyg kan man inte producera något. Då behövs det resurser. Sedan budgeterar vi inte för extraordinära kostnader som om en vajerfärja havererar eller något i maskinparken går sönder.
Trodde på moderat höjning
Trafikministern säger att hon, när hon fick frågan i lagtinget, inte kom ihåg om man har skilda konton för investeringar och drift i just detta fall.
-Nej, jag kom helt enkelt inte ihåg hur det var. Sedan sa jag att om det visar sig att vi brustit i något får vi tillsätta en internutredning. Men nu vet jag att de tas från samma konto.
Med tanke på att ni överskred budgeten rejält, var det rätt att köpa en släntklippare för 60.000 euro i mars?
-Givet den vetskap jag hade om budgetläget den 29 mars var det rätt. Jag frågar alltid om det finns budgeterade medel innan jag fattar beslut om att köpa något. Svaret var att det fanns medel, och då såg jag ingen anledning att säga nej.
-I lagtinget sa de att om man inte hade köpt dessa maskiner hade pengarna räckt till och att vi borde ha vetat att pengarna skulle ta slut i mars. Men det visste vi inte. En stor del av våra distrikt har privata entreprenörer och de skickar in sina fakturor i ett senare skede. Dessutom plogade vi ännu i april.
Men vem som helst kunde väl ha fattat att det skulle bli dyrt med tanke på hur mycket som plogades hela vintern?
-Det kunde man säkert ha gjort. Det var också därför jag frågade om plogningen, och beskedet jag fick av Björn Ekblom var att just snöplogningen skulle bli lite dyrare, men att det bara skulle bli en moderat höjning.
När insåg du att detta var fel? Att budgeten skulle spricka rejält?
-När tilläggsbudgeten kom.
Vad kan ni göra för att förbättra era rutiner? Det kan väl inte vara rimligt att veta hur mycket pengar man gör av med först i efterhand?
-Jag tror säkert det finns flera olika möjligheter att förbättra rutinerna genom att ha renodlade konton för investeringar och reguljär drift samt en budgetuppföljning som sker mer i realtid.
-Samtidigt vill jag lyfta fram att avdelningen har gjort ett bra jobb. Denna vintern slet nog på personalen också, inte bara resurserna. Men att budgeten sprack är förstås inte okej.

Fredrik Rosenqvist