Enigt Sofie Dahlsten har Mise som myndighet en skyldighet att se till att kundregistren är uppdaterade. Registren uppdateras kontinuerligt.
– Vi har flera olika register att tillgå, men de vi utgår från är uppgifter om byggnader och från befolkningsdatasystemet. Det är kommunerna som rapporterar in uppgifterna om fastigheter och kommuner. Jag kan inte prata om enskilda fall, men om det sker förändringar i en fastighet är det upp till fastighetsägaren att se till att rätt uppgifter registreras hos kommunen, som sedan för in dem i registren.
För att ändra till exempel antal lägenheter i en fastighet måste en bygglovsändring till.
Varför använder ni er inte av folkbokföringen?
– Därför att den är väldigt bristfällig. Den ligger efter eftersom många inte folkbokför sig där man faktiskt bor. Vi utgår inte från uppgifter om vem som bor var, utan från uppgifter om vem som äger fastigheten. Det är den som ansvarar för avfallshanteringen. Vi har 13.000 kunder och att fysiskt börja åka ut och kontrollera den här typen av saker skulle leda till högre grundavgifter. Det är för stor arbetsbörda. Vi måste kunna lita på att uppgifterna i registren är aktuella.
Kontinuerlig tillsyn
Att faktureringen sker retroaktivt för bara fem år har att göra med lagen om verkställighet av skatter och avgifter.
Men uppgifterna har ju funnits i registren under alla år och inte ändrats. Varför dyker det här upp nu?
– Vi gör ett kontinuerligt tillsynsarbete och registren förändras hela tiden.
Har ni nyligen gått igenom registren just för att komma åt den här typen av fall?
– Det har gjorts en tillsyn med inriktning på bostäder med flera lägenheter.
Hon påpekar också att alla förändringar i en fastighet ska rapporteras in till kommunen.
– På 50-, 60- och 70-talet byggdes det en hel del privata fastigheter med lägenheter som hyrdes ut. En hel del av dem finns kvar och det kan finnas anledning för fastighetsägare att kontrollera vilka uppgifter som finns i registren. Det är ju så att om man gör förändringar i en fastighet ska man ta kontakta byggnadsinspektionen i sin kommun. Så mycket ligger på fastighetsägarna.
Har du någon förståelse för att situationen, för fastighetsägaren, i det här fallet blir väldigt märklig, när han känner att han inte har en aning om vad han betalar för?
– Det är klart att ingen tycker det är roligt att skicka ut en massa fakturor. Men alla behöver behandlas lika, det är väldigt viktigt i en myndighet. Men det blir beklagligt i sådana här fall.
Jomalas byggnadsinspektör Guy Dannström säger att fastighetsägare ska lämna in en ny bygglovsansökan när ändringar görs i bostaden. Men att få ett bygglov ändrat retroaktivt är inte möjligt.
– Skulle jag få frågan hade jag sagt till fastighetsägaren att antingen får du spika upp väggen igen, eller så får du lämna in en ny bygglovsansökan. Det heter att man söker bygglov för ändring av användningssätt. Och det beviljas från det datum det beviljas.
Vad gäller Mises retroaktiva fakturering är han förvånad.
– Mise kan inte fakturera fem år bakåt i tiden för något de borde fakturerat redan 2017. Uppgifterna om det finns två bostäder i fastigheten har ju funnits sedan länge. Varför har man då inte fakturerat för det?