Redan som liten visste Angelo Perez att det var konst i någon form han ville utvecklas inom. Som barn brukade han bli irriterad över att han inte kunde rita så som han föreställde sig att han skulle kunna en dag. Men när han väl började utbilda sig inom ämnet, och lärde sig mer om stora konstnärer i historien, insåg han att det inte handlar om att skapa ett perfekt resultat. Det handlar om tanken bakom, och känslan som förmedlas.

– Jag älskade skolan, och jag jobbade hårt för konsten. Jag hade stora ambitioner och drömmar.

I dag har konsten mer av en biroll i Angelos liv, även om den ständigt är närvarande.

– När det kommer barn med i bilden måste man även få in pengar, för deras skull. Man kan inte leva på enbart passion och drömmar.

I sin konst visualiserar han mellan mycket filosofi och poesi.

– Det är en orolig värld, och i min konst skapar jag en utopi som jag så gärna vill tro på. Jag vill hjälpa andra via konsten, att våga tro och ha hopp om en bättre värld. Jag tror på kulturens roll i detta. Via musik, teater och poesi kan alla hitta en plats, det finns något där alla hör hemma. Den gemenskapen kulturen ger är jätteviktig, tror jag.

I väg på äventyr

Efter sina konststudier i Chile fick Angelo ett stipendium för att göra sina masters-studier utomlands. Efter att först ha övervägt New York, insåg han att hans bristande engelskakunskaper skulle göra det svårt. I stället föll valet på Barcelona.

– Jag älskade att bo där. Staden var full av liv, och det var konst och musik överallt.

I Barcelona träffade han sin stora kärlek Ingrid från Åland. På den tiden hade Angelo en liten underground-ateljé där han och hans vänner samlades för att skapa konst och musik. Det serverades även öl och vin, vilket gjorde att utrymmet även fungerade som en liten bar.

– Jag älskade att vara där, att ställa ut och skapa. Varje gång man lyckades sälja något var det som en påminnelse om att man en dag kan lyckas. Även om man bara sålde något varannan månad.

En dag dök just Ingrid upp vid baren, och de två började snabbt umgås.

– Vi var alltid tillsammans efter det, varje dag. Det var i början på sommaren, och efter sommaren skulle hon och några vänner åka iväg på en resa till Marocko i en månad. När hon kom tillbaka flyttade vi ihop.

För Angelo och Ingrid blev det även flera gemensamma strapatser. Bland annat ett åtta månader långt äventyr i samband med Angelos slutarbete.

– Jag samlade på mig information om symboler inom maya-, inka- och aztekerkulturerna. Vi reste längs med Panamakanalen, via Mexiko och Centralamerika till Chile. Det är väldigt intressant att se att vad olika symboler betyder och förmedlar. I slutändan vill alla samma sak, förmedla något till oss.

Angelo samlade på sig information om en stor mängd olika symboler från olika kulturer. Han började göra en blandning mellan symbolerna och grafik.

– Det så spännande med symbolism. Det är en blandning mellan olika religioner och olika influenser. En stor del av vår historia.

Livet tog en vändning

Under resans gång blev Ingrid gravid, och medan hon ännu kunde flyga återvände paret till Barcelona.

– Men staden hade ändrats på dessa år, den var inte lika säker längre. Jag hade en längtan hem till Chile, medan Ingrid ville hem till Åland.

Angelo fick ett jobb med att sätta upp montrar för olika mässor, och reste runt i Europa i arbetets tecken. Ingrid bosatte sig i Stockholm, och Angelo åkte dit varje gång han var ledig. I början lite motsträvigt. Han beskriver första tiden i ett mörkt och grått Sverige som en stor utmaning. Men samma dag som dottern Amelia föddes ändrades allt.

– Jag ville inte åka någonstans. Bara vara nära henne hela tiden.

Inom kort gick Angelo på pappaledigt, något han beskriver som en stor omställning i livet.

– Jag kommer från en kultur där mamman tar hand om barnen och pappan jobbar. Det finns ingenting annat. Det var väldigt annorlunda mot vad jag är van med. Men vi fick våra rutiner. Jag gick med i en grupp med andra pappor, vi tog långa promenader och besökte olika museer. När min fru kom hem från jobbet åkta jag på svenskakurs på kvällarna.

Efter terrorattacken på Drottninggatan år 2017 bestämde sig paret för att det var dags att lämna Stockholm och bosätta sig på Åland. De flyttade in hos Ingrids föräldrar i jakten på ett eget hem. Men flytten över havet var inte lätt för Angelo.

– Det var svårt för mig att hitta ett jobb. Jag hoppade in här och där, men fick till sist ett jobb på Jysk som i dag är en fast anställning. Jag trivs så bra där.

I svärfars ateljé

Utöver sitt jobb på Jysk lägger Angelo mycket tid på familjen. Den tid som blir över ägnas åt konsten. Angelo är även väldigt musikalisk, och älskar att skriva låtar.

– Jag skriver gärna romantisk latinomusik. Det är mycket poesi med. Jag har skrivit låtar till artister i bland annat Peru och Chile, men även svenska DJ Mendez. Jag var även med och skrev en låt till firandet av Åland 100 år.

Angelo önskar att det fanns möjlighet att satsa mer på musiken, men att producera en låt kostar mycket pengar och ger inte alltid någonting tillbaka.

– Men jag har haft några hits, och en sommarplåga som var en stor hit i södra Europa ett år, skrattar han glatt.

Angelo funderar mycket på kulturer och sin egen historia. Han själv kommer från indiankulturen på sin mammas sida, och spanska kulturen på sin pappas sida.

– Jag brukar tänka på mina barn, som är födda i Stockholm, bor på Åland, har mormor från Pargas, mina morföräldrar från en indianstam och mina farföräldrar från Spanien. Vilken är då deras kultur? Det är spännande att titta närmare på detta, och se att vi alla egentligen är en och samma.

Just multikulturellt är något Angelo brinner extra mycket för, och som han gärna plockar fram i sitt eget skapande. Han har redan hunnit ha utställningar på Ålands konstmuseum, Nipå och Finströms bibliotek. Ett annat ställe han önskar kunna visa upp sin konst på är på sin svärfars ateljé på Lappo, Brändö.

– Min svärfar Torsten Nordberg har renoverat en gammal ladugård som nu heter ”Norrgårds ateljé”. Det är både som ett museum över båtens historia på Åland, men även en ateljé. Där kan man se en spännande samling över båtens historia. Allt från transportmedel genom historien och dess roll i den cirkulära ekonomin. Det är spännande, och det finns massor av material. Det är som att följa en berättelse när man går igenom utställningen.

Angelo ler upprymt medan han pratar om platsen.

– Det är en dröm att få skapa en plats för nästa generation. Där de kan lära sig om historia och konst. En plats som är mer än ett museum. Jag skulle vilja få in konst som passar ämnet där. Inte bara mitt, utan från olika konstnärer med Ålandskoppling. Det hade varit jättefint.

Fortsätter drömma

Framöver hoppas Angelo få förverkliga sin dröm om att jobba mer med sin konst. Att besöka fler konstmässor står på listan över saker han önskar göra, men även skapa nya utställningar på Åland.

– Att ha fler utställningar och presentera mina projekt hade varit väldigt roligt. Jag ska börja med att skapa ordning i alla mina projekt. Det har blivit många genom åren. Jag ska få ordning på min Instagram så det är lätt att presentera dem.

Konsten har alltid legat nära Angelos hjärta. Men en gång i tiden hade han en annan dröm. I hans familjs ägo i Chile finns en vingård som blivit uppdelad i många små delar. När Angelo var yngre var det hans dröm att sammanföra dessa olika delar och driva en vingård, som hans morföräldrar en gång gjorde.

– Att skapa sitt eget vin och sälja till restauranger hade varit fantastiskt. Men nu blev det inte så. Jag fick andra drömmar.

Oavsett vad Angelo tar sig an är han säker på att det är på Åland han vill bo. I dag kan han inte tänka sig ett liv i Chile igen, och uppskattar allt som Åland ger honom.

– Det är lite som en kärlekshistoria min relation till Åland. Det började med att jag var lite osäker, och vi behövde lära känna varandra, säger Angelo och skrattar.