Maktbalansen förskjuts från läkarsidan till den administrativa sidan i förslaget till ny organisation för sjukvården. Förvaltningschefen får mer att säga till om liksom klinikcheferna som ska flytta fokus från läkarnas till hela personalens bästa.
SJUKVÅRD Det nya förslaget till organisation för Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS innehåller flera förändringar.
För personalens del är det i huvudsak förändringarna av ledningsarbetet som kommer att påverka.
Arbetsgruppen föreslår nämligen att det delade ledningsansvaret mellan klinikchefen och överskötaren på klinikerna avskaffas. I stället är det klinikchefen som är ytterst ansvarig för klinikens arbete, inte bara för läkarnas arbete utan för hela personalen. Klinikchefen kommer att leda arbetet i en klinikledning där även överskötaren, avdelningsskötaren och den medicinskt ansvarige ingår. Om klinikledningen inte lyckas enas i en fråga förs den vidare till chefsläkaren som har sista ordet.
Mer budgetansvar
En del kliniker har redan en ledning som självmant organiserar sig på det här sättet. Det har varit framgångsrikt enligt arbetsgruppen, och de har också varit bäst på att hantera de senaste årens sparkrav.
Nytt för alla är att klinikledningarna kommer att få ett utökat ansvar för budget och även ett större ansvar för att se till helhetsbilden.
-Traditionellt sett har klinikerna kommit till styrelsen med en julklappslista inför varje års budget. Alla begär mer pengar och personal eftersom de sneglar på varandra och konkurrerar om resurserna, säger Roger Jansson (FS) som har varit ordförande för arbetsgruppen som har tagit fram förslaget till ny organisation.
-Det här har inte varit hållbart och vi hoppas att fler kliniker kommer att ta ett budgetansvar på det här sättet, säger Roger Jansson.
Ett uppdrag till arbetsgruppen var att se över om man kan slå ihop några av ÅHS kliniker eftersom de är så olika stora. Men arbetsgruppen har kommit fram till att någon hopslagning knappast lönar sig, det sparar varken pengar eller blir en bättre kvalitet.
Nyordning
En annan förändring är att det inte längre är chefläkaren som kommer att utnämna klinikcheferna utan att det är förvaltningschefen som tar beslutet i ledningsgruppen på föredragning av chefläkaren.
-Det är en logisk följd av att klinikcheferna ska vara alla klinikanställdas chefer, säger förvaltningschef Peter Rask, väl medveten om att det inte är okontroversiellt.
I och med att klinikcheferna får ett bredare ansvar kan det nämligen hända att kravet på att de själva är läkare minskar ytterligare. Det här har varit en klassisk intressekonflikt inom sjukvården, enligt Peter Rask.
-Läkarna vill gärna att det ska vara läkarkompetens på de posterna, men frågan är hur effektivt det är när uppdraget blir mer administrativt. Vi har i dag två klinikchefer som inte är läkare och det fungerar utmärkt, säger han.
Arbetsgruppen vill också ge chefsrekrytering och chefsutbildning en mer framträdande roll.
Lättare att hamna rätt
Vad innebär då detta för patienterna? Själva ledningsstrukturen påverkar sannolikt inte direkt vårdupplevelsen. Men en annan nyhet är att sjukvårdens ledord ska bli att leda varje patient till rätt dörr. Du kan alltså förvänta dig att sjukvårdspersonalen ska göra sitt bästa för att du ska skickas till rätt nivå inom sjukvården direkt.
Saknar lagstiftning
Arbetsgruppen föreslår också att landskapsregeringen skapar en särskild landskapsförordning för ÅHS där det klargörs vad som är sjukvårdens uppdrag och hur den bör skötas på ett övergripande plan. Det är en åtgärd som tar längre tid att sjösätta än det nya reglementet.
Roger Jansson förmodar att förslaget kommer att få kritik för att det inte åstadkommer några uppenbara inbesparingar.
-Men vi menar att det är en god grund för en mer rationell verksamhet där vi kan åstadkomma viktiga förändringar i framtiden, säger han.

Tone Nordling