När landskapsregeringens förslag till nytta andelssystem för kommunerna togs upp till diskussion vid gårdagens lagtingsplenum gick debattens vågor höga. I tre timmar stångade oppositionen mot regeringspartierna.
Landskapsregeringen föreslår en helt ny grund för landskapsandelarna där kommunernas skatteinkomster spelar en betydligt större roll för fördelningen än som tidigare invånarantal och areal förklarade finansminister Mats Perämaa (Lib) från talarstolen.
Men kritiken lät, som sagt, inte vänta på sig.
Centerledaren Jörgen Pettersson sköt in sig på jämställdheten.
– 4 miljoner betyder ungefär 77 årsarbeten som måste bort. 77 procent av de kommunalt anställd är kvinnor. Det blir kvinnorna som betalar nedskärningen, inte sant? frågade Jörgen Pettersson finansministern.
Men Mats Perämaa höll inte med, och undrade i stället över Centerns linje i besparingarna.
Harry Jansson (C) undrade å sin sida om inte det faktum att landskapsregeringen föreslår en övergångsperiod, där effekterna av det nya systemet lindras med extra pengar, är ett tecken på att hela förslaget havererat.
Men finansministern höll inte med om den beskrivningen heller, och påpekade att förslaget föddes i Centern.
– Roger Nordlund är förslagets urfader, det togs fram under hans tid som finansminister. Men nu är det plötsligt misslyckat. Det nya systemet är ett mer rättvist system än det tidigare.
Dolda motiv
Harry Jansson trodde dock att det låg dolda motiv bakom förslaget.
– Systemet verkar lite riggat när man ser hur Finström och Mariehamn gynnas. Det är ett led i att förändra kommunstrukturen. Nu tvingas nyckelkommuner till skattehöjningar för att befrämja synen på den egna kommunens framtid. Det är skickligt jobbat, finansministern, men jag beklagar det som centerpartist.
Centerns Runar Karlsson ifrågasatte att landskapet alls behöver spara de fyra miljoner som föreslås i nedskärningar i andelssystemet och konstaterade att det är inom de ”mjuka” områdena besparingarna kommer att slå.
– Aldrig har Åland mått så bra som i dag. Varför fortsätta att spara? Vi anser var finns omsorgen för de mest lågavlönade, var finns omsorgen för de som behöver det mest i samhället? Vi anser att då landskapet ekonomi helt har blivit mycket bättre de senaste åren och förväntas stärkas ytterligare, så anser Centern måste ta tillbaka detta förslag och återkomma med höjd tilldelning till kommunerna.
Finansierar kortrutt?
Även Runar Karlsson misstänkte att pengarna i själva verket behövdes till något annat, 
– Är det faktiskt så att man håller på och finansierar ett annat system projekt som kommer att kosta 10-tals miljoner, är det så? frågade han med tydlig syftning på kortruttsplanerna.
Hur det nya systemet slår mellan de olika kommunerna var temat för en rad talare. Geta, Sottunga och Föglö pekades ut som de verkliga förlorarna.
– Geta måste höja skatten med 5 procentenheter, konstaterade Runar Karlsson.
Han fick under stöd av Brage Eklund (ÅF) som undrade hur kommuner som måste höja skatten ska klara sig.
– Vilken familj flyttar till en kommun med skatt 22-23 procent? frågade han retoriskt.
Brage Eklund tror i stället att sammanslagningar blir ett faktum och därmed också neddragningar. Men såg inte ljust heller på den framtiden.
– Jag vill inte vara med och skapa ett samhälle där vi skickar första- och andraklassare i en buss till skolan.
Mariehamn vinnare?
Mariehamn hamnade också i skottgluggen då oppositionen tyckte sig se ett mönster där staden gynnas av det nya systemet.
– Varför ska just Mariehamn få mer stålar? De borde väl ha störst möjlighet till stabil ekonomi? frågade Veronica Thörnroos (C).
Det fick Petri Carlsson (MSÅ) att gå i taket.
– Thörnroos utmålar Mariehamn som vinnare. Sluta med det. Staden kan aldrig vara vinnare i ett system som ger mer till små kommuner, dundrade Petri Carlsson och läste sedan högt ur listan över den procentuella besparingen mellan kommunerna där Mariehamn ligger i topp före Saltvik, Lemland och Jomala.
Efter tre timmars debatt beslöt lagtinget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet.

Jonas Bladh