En företagare och hennes före detta arbetsgivare, numera konkurrent, möttes i en rättegång i Ålands tingsrätt under tisdagen.
Landskapsåklagare Jens-Erik Budd yrkar att företagaren ska straffas för brott mot företagshemlighet och upphovsrättsbrott.
Företagaren har enligt åtalet kopierat branschspecifik statistik som den före detta arbetsgivaren sammanställt under flera år. Hon ska även ha kopierat ett stort antal mallar och dokument som används i branschen. Ett av de skriftliga bevisen är exempelvis ett frågeformulär där den före detta arbetsgivarens företagsnamn har täckts över och ersatts med kvinnas företagsnamn.
Hon har lagrat informationen på sin privata dator och sänt den till sin privata epost, enligt Jens-Erik Budd.
– Hon har använt sig av uppgifterna i sin egen verksamhet och berett sig och sitt företag ekonomisk vinning, säger han.
Flera datorer har tagits i beslag under utredningen av ärendet. Information från den före detta arbetsgivaren har hittats i datorer både hemma hos företagaren och hos hennes företag, i hennes egna och i de anställdas datorer.
Yrkar skadestånd
Bakgrunden till åtalet är anställningen, som inleddes 2008. Samma månad som kvinnan anställdes började hon ladda ner material från arbetsgivarens server.
Efter ett halvårs anställning sade hon upp sig och slutade med omedelbar verkan. Tre dagar senare registrerade hon en bifirma till ett redan existerande familjeföretag – bifirman som den konkurrerande verksamheten bedrivs inom.
Den före detta arbetsgivarens vd och styrelseordförande är på plats i rättssalen, som representanter för målsäganden. Advokat Jorunn Skogberg för deras talan och säger att målsäganden förenar sig i åklagarens straffyrkande. Man yrkar även ersättning för utredningskostnader och rättegångskostnader.
Dessutom yrkas på skadestånd, vars belopp man anser att domstolen ska bedöma. 
– Statistiken och mallarna är dokument som hon har fått del av genom ett anställningsförhållande. Hon har snabbt kunnat etablera sig på marknaden, vilket inneburit en skada för målsäganden eftersom det är en begränsad marknad, säger Jorunn Skogberg.
Kvinnan har framför allt haft stor nytta av statistikuppgifterna, enligt Jorunn Skogberg.
– Det är ett unikt arbetsredskap som används varje vecka. Det är information som inte finns någon annanstans, säger hon.
Som bevis åberopas årsredovisningar från den åtalade företagarens familjeföretag, som visar att en kraftig ökning av omsättning och vinst skedde efter att den verksamhet som åtalet gäller startades.
Enligt Jorunn Skogberg skedde allt arbete hos den före detta arbetsgivaren på stationära datorer.
– De anställda förutsattes aldrig arbeta hemifrån.
Arbetsgivaren hade inte heller tillåtit att kvinnan skickade materialet till sin privata dator, enligt Jorunn Skogberg.
Blev missnöjd
Den åtalade företagaren bestrider åtalen. Hon bestrider även den före detta arbetsgivarens skadeståndskrav.
– Vi kan inte beloppsmässigt ta ställning till ett belopp som domstolen ska uppskatta. Jag anser att man inte kan pröva ett sådant yrkande, säger hennes advokat Tom Gustafsson.
Företagaren ger en annan bild av händelseförloppet. När hon anställdes hade hon redan registrerat verksamhet inom branschen i familjeföretaget. Själv ville hon därför arbeta som konsult åt den före detta arbetsgivaren, inom ramen för sitt eget företag.
När hon inte fick det, och i stället påbörjade anställningen, uppmanades hon att vara aktiv med att föreslå förändringar i företagets dokument, säger Tom Gustafsson.
Alla anställda hade tillgång till materialet.
– Det fanns inga spärrar, inga koder, det var fritt fram överallt, säger han.
– Hon har aldrig förbjudits att kopiera material. Ingenting har gett henne en fingervisning om att något i arbetsgivarens material var hemligt eller spärrat.
Det åtalade kvinnan var ambitiös och ville göra bra ifrån sig. Hon var van att jobba hemma med bärbar dator, enligt Tom Gustafsson.
– Men hon fick inte de arbetsuppdrag hon tänkt sig. Hon hade velat få mer ansvar och blev mer missnöjd hela tiden, säger han.
När kvinnan sagt upp sig registrerades bifirman kort efteråt.
– Hon hade redan före anställningen anhängiggjort anmälan, men hon återtog den när hon blev anställd.
”Ingen hemlighet”
Enligt Tom Gustafsson är en central fråga om materialet över huvud taget innehåller företagshemligheter.
– Ingen här tycker att uppgifterna är hemliga eftersom vi handlägger det här ärendet offentligt, säger han till rätten.
– Jag påstår att det inte är fråga om en företagshemlighet om arbetsgivaren inte har spärrat åtkomsten för de anställda, säger han.
Tom Gustafsson citerar experter på området, som anser att om ett företag inte skyddat sin hemlighet så är det inte en företagshemlighet även om ett röjande orsakar ekonomisk skada.
Åtalet för upphovsrättsbrott anser han i första hand är preskriberat. Men även det bestrids med juridiska argument. Till exempel att den före detta arbetsgivaren inte åsamkats någon betydande skada eller olägenhet.
– Man har inte ens något ordentligt skadeståndsyrkande. Man bör förete en diger och omfattande bevisning om skadans omfattning, till exempel att omsättningen har störtdykt. Men omsättningen har varit förvånansvärt stabil, säger Tom Gustafsson.

Anna Jakobsson