När landskapsregeringen bestående av Liberalerna, Socialdemokraterna och Moderat samling tillträdde år 2015 slog man fast i regeringsprogrammet att Åland behövde en kommunreform. Efter flera utredningar och modeller landade man år 2017 i att Åland skulle slås ihop till fyra kommuner. Dessa skulle vara Norra Åland (Finström, Geta, Sund, Saltvik och Vårdö), Södra Åland (Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland), Skärgården (Brändö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Föglö), samt att Mariehamn skulle fortsätta vara en egen kommun och även få med sig Järsö och Nåtö från Lemland.

I mars 2018 blev lagförslaget klart, där man skriver att Åland senast den 1 januari 2022 ska bestå av fyra kommuner. Lagens ikraftträdande skulle innebära att kommunreformen kunde genomföras oavsett om kommunerna själva tagit initiativ till eller gett sitt samtycke till att gå ihop med andra kommuner. Om de nya kommunerna inte skulle ha kommit överens till det datumet skulle en kommunsamordnare träda in och ta vid där arbetet strandat. I ett senare skede togs dock bestämmelsen om kommunsamordnaren bort efter Ålandsdelegationens utlåtande, och det var länge oklart hur man skulle gå till väga om en kommun vägrade att skriva under sammanslagningsavtalet.

Nedlagd efter valet

Regeringspartierna ansåg att reformen skulle göra kommunerna starkare genom att sammanslagningarna bland annat skulle skapa bättre välfärd och näringsliv samt få mer kostnadseffektiva enheter på den kommunala nivån.

Oppositionen bestående av Centern, Obunden samling och Ålands framtid var mycket kritiska till kommunreformen och särskilt att tvinga ihop kommuner. Man ansåg även att reformen inte var förenlig med kommunernas självbestämmanderätt, som står skriven om i grundlagen, och att reformen saknade folkligt stöd, då folkomröstningar i flera kommuner visade på att majoriteten av kommuninvånarna inte ville se en sammanslagning. Kommunerna själva sade dessutom att tidsplanen för när sammanslagningarna skulle vara klara var allt för optimistisk och kändes påtvingad.

I valet 2019 blev kommunreformen en valfråga, och Centern gick starkt ut med att om de får väljarnas stöd skulle de riva upp lagen, och så blev det också. Kommunreformen slopades när Centern tillträdde makten och även det efterföljande försöket till en kriskommunlag blev nedlagt.