I landskapsregeringens nuvarande förslag till ändring av landskapslagen om fiske på Åland ska en fiskevårdsavgift införas för personer som inte har sin hemort på Åland men som fiskar i landskapet. Landskapsregeringens målsättning är att intäkterna genom fiskevårdsavgiften (20 euro) och försäljningen av yngel ska uppgå till 500.000 euro per år.
I lagförslaget utgår man från ett antagande om cirka 20.000 fisketurister per år. Fiskevårdsavgiften skulle således, om samtliga turister betalar den, innebära en inkomst om 400.000 euro årligen – något landskapsregeringen räknar med till 2020.
Ifrågasatta
Siffrorna har sedan de presenterades ifrågasatts från flera håll. Maria Häggblom, ordförande i Ålands stuguthyrarförening har bland annat sagt att hon inte begriper de optimistiska kalkylerna.
Samma argument fördes fram när lagtinget debatterade lagförslaget förra veckan.
Efter kritiken sade näringsminister Camilla Gunell (S) att siffrorna ska gås igenom innan förslaget går vidare till utskottet.
Nu försvarar landskapsregeringen siffrorna.
Enligt landskapets näringsavdelning är det rimligt att anta att antalet sportfiskare är 20.000-27.000 varje år. I Ålands statistik- och utredningsbyrås officiella övernattningsstatistik redovisas övernattningar vars huvudsakliga syfte är sportfiske i stugbyar med minst fem stugor. År 2013 var 16 procent eller 16.145 av fritidsövernattningarna sportfiskeövernattningar. Den genomsnittliga vistelsetiden i stugbyarna var 3,9 dygn. Således kan 4.140 personer beräknas vara sportfiskare, skriver man i motiveringen.
Kalkylens andra stora underlag är en undersökning om turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland som görs vart femte år. I den samlas information om alla övernattningar i till exempel mindre stugbyar, enskilda stugor, icke-kommersiella övernattningar i eget fritidshus eller hos släkt och vänner. Vid den senaste undersökningen 2013 var det totala antalet turistövernattningar grovt uppskattat 1,66 miljoner jämfört med den officiella statistiken, i stugbyar med minst fem stugor, 415.839 övernattningar samma år.
”Från den officiella övernattningsstatistiken för större stugbyar vet vi att 16 procent kom med huvudsakligt syfte att fiska. Appliceras den delen på alla övernattningar i stuga blir antalet sportfiskare 13.000-16.000 beroende på vistelsetid mellan 3,9 till 4,7 dygn.”, skriver näringsavdelningen vidare.
Över 20.000
Med det – och antagandet att det också finns fler besökare med huvudsakligt syfte att fiska i andra logislag än stuga – som underlag gör näringsavdelningen bedömningen att uppskattningen om 20.000-27.000 sportfiskare varje år är fullt rimlig.
Camilla Gunell säger nu att kommer gå vidare med lagförslaget.
– Det är bara att konstatera att det är väldigt svårt att göra den här typen av bedömningar. Fiskevårdsavgifter är en stor utmaning och det ser vi också på rikssidan. Men vill man ha en fungerande fiskevård måste man ta tag i den här utmaningen.
Du sade efter debatten i lagtinget att det kan finnas tvivel om siffran på 20.000 fiskare stämmer, och att regeringen skulle titta närmare på det innan man går vidare till utskottet. Upplever du att det nu finns ett tillräckligt underlag för att gå vidare?
– Jag tycker att det här är tillräckligt. Den felmarginal som kan finnas är inte så stor att det finns anledning att backa med förslaget. Nästa steg blir att gå igenom det med finans- och näringsutskottet.

Kevin Eriksson