Prognosen för helåret är ett väsentligt bättre rörelseresultat än i fjol, vilket öppnar för nytt rekord.

– Det är roligt att vara vd för Ålandsbanken just nu, säger Peter Wiklöf.

Ålandsbanken gav under torsdagen sin halvårsrapport. Här finns tre stora intäktskällor: Räntenettot, provisionsnettot och intäkterna från Crosskey och it.

– Jag har klagat i tio år på att det är svårt för en traditionell bank att tjäna pengar på negativ ränta och att man betalat noll på avistakontona. Det har varit en kostnad för oss att ha de pengarna. Med positiva räntor har det svängt för oss som för andra banker, utvecklingen är positiv och det går att få en bättre marginal mellan ut- och inlåning, säger vd Peter Wiklöf.

Provisionsnettot kunde ha varit bättre, men placeringskunderna har under 2023 hittills gjort färre affärer.

– De stigande räntorna har gjort många lite mer avvaktande och osäkra på om de ska gå i aktier, räntor eller sitta still i båten. Och många har valt att sitta still. När människor börjar vänja sig vid att vi har räntor och att höjningarnas tid är förbi så har man något att förhålla sig till, bara ränteläget stabiliseras och inflationen kryper ner till två–tre procent som centralbankerna hoppas på.

Crosskey hade ett något svagt första kvartal, men kom igen i årets andra.

– Så just nu drar det på alla sidor. Trots att vi haft en avvaktande period hos placerare, har vi ändå fått in 401 miljoner euro netto i nya placeringsvolymer där kunder velat ha hjälp att förvalta pengarna. Det är en stark siffra under perioden, vi har kunnat attrahera nya kunder och volymer i Sverige, Finland och här på Åland. Det i kombination med att Crosskey går bra och att våra partnersamarbeten växer gör att vart jag än tittar är jag på ganska gott humör, säger Peter Wiklöf.

Hur inverkar det geopolitiska läget på ert resultat?

– Vi har ju en inflation som påverkar. Löneförhöjningarna på 3,5 procent som kommer i juni och juli även för vår personal påverkar förstås. Ålandsbankens koncern har växt med över 200 anställda de senaste fyra åren, vi är över 900 nu, så personalkostnaderna kommer att vara högre andra halvåret.

Ränteläget det normala

Däremot, säger han, har man ingen direkt påverkan av Ryssland-Ukraina-krisen. Banken har till exempel inga lånekunder vare sig i Ryssland eller Belarus.

– Påverkan är mer indirekt genom att placerarna blir oroliga. Det avvaktande förhållningssättet gör att man gör mindre affärer, och då tjänar vi mindre på de avgifter som tas ut för att köpa och sälja aktier och fonder.

Det förhöjda ränteläget, som trots allt följt av inflation och kris, ser han ändå som sunt.

– Jag ser inte att de skulle påverka kvaliteten i vår kreditportfölj, att folk skulle få problem med återbetalning av sina lån. Men innan man kan dra för långa slutsatser kring det behöver man nog gå en bit in i nästa år.

– Men ränteläget är det normala. De här tio åren utan räntor, och minusräntor, är inte sunt. Då är patienten på intensivvårdsavdelningen, när pengar inte längre har något värde.

Det finns dock en ny generation låntagare som aldrig upplevt räntor?

– Så är det. Vad är normalt? Nu är det sundare även om man kan diskutera vad räntan ska vara. Vi vill ju inte se tio procent, eller 15 som det var när jag började på banken 1992. Men som marknaden tror ser vi en liten höjning än och sedan kanske sjunkande räntor. Det här är en normalisering som är sund och tar bort onödigt risktagande, säger Peter Wiklöf.

Ni har ju verksamhet i Sverige, hur har den svagare kronan inverkat?

– Vi tjänar pengar i Sverige, men redovisar i euro. I snitt låg kronan på 11,46 under andra kvartalet, hade den legat på samma nivå som i fjol det här halvåret hade vi haft över två miljoner euro mer i intäkter. Så en starkare krona är bra för Ålandsbanken och bra för Åland – nu blir vi ju dyra för svenska turister.

Renovering väntar

Banken räknar med att göra ett ”väsentligt bättre” resultat 2023 än förra året då man gjorde sitt näst bästa rörelseresultat någonsin med 46,1 miljoner euro. Rekordresultatet 49,2 miljoner euro noterades år 2021. Ändå flaggar man för vissa orosmoln.

– Vi har över nio miljarder euro vi förvaltar till våra kunder. Säg att något dramatiskt händer som vi inte kan förutse till exempel i Ukrainakriget, som gör att börsen faller 20–30 procent. Då påverkas förstås de miljarderna eftersom vi får en andel i procent i arvode. Å andra sidan har vi det här halvåret klarat av att förvalta våra pengar, vi har kunnat visa våra kunder att vi kan skapa värde åt dem och de har fått bättre förvaltning än om de bara hade haft indexfonder eller motsvarande, säger Peter Wiklöf och fortsätter:

– Den svenska kronan är en annan sådan sak. Jag har svårt att tro att den ska försvagas mer, svensk ekonomi är en av de bästa i Europa. Men eftersom kronan är en marginalvaluta försvinner utländska investerare så fort det är oroligt i världen och satsar i stället i euro och dollar.

En investering som väntar banken är grundrenovering av Kopparhuset på kontorskroppens östra sida på Nygatan. Där ska också byggas till två våningar för att inrymma all personal.

– Vi har utrymt huset nu och efter semestrarna ska bygget påbörjas. Vi kommer att ha folk utspridda de kommande ett och ett halvt åren.

Vad budgeten ligger på vill han inte säga, men noterar att det kostar ”sina antal miljoner”.