2019 uppmärksammades Erik Schütten på att EU var i färd med att sjösätta ett nytt direktiv för att skydda de som lämnar uppgifter om oegentligheter i företag eller myndigheter, så kallade visselblåsare. Han insåg att många företag i och med den unionsomfattande lagen skulle bli tvungna att skaffa system för att kunna garantera anonymitet och skydda uppgiftslämnarna.
– De system som finns från de stora leverantörerna är ärendehanteringssystem som har stuvats om och anpassats till det här och de är rätt dyra, säger Erik Schütten.
De systemen passar för de större företagen, men hans målgrupp är den minsta gruppen av företag som omfattas av visselblåsardirektivet, de som har från 50 till runt 200 anställda.
– De är inte så jätteintresserade av att betala ett par tusen i året för ännu ett system som de egentligen inte har så stor nytta av. För ärligt talat så är antalet anmälningar som kommer in inte särskilt många. Då måste du köpa ett system, ha inlärningströskel, ha personal – det blir en ganska stor bubbla.
Locka mindre företag
I stället hoppas Schütten att hans system ska locka de mindre företagen. I sitt hus vid Stora viken i norra änden av Lumparn har han byggt ett system som ursprungligen skulle skapa en säker hantering av material från webbformulär, men som också blivit perfekt för visselblåsardirektivet. Tanken är att till skillnad från de stora, dyra systemen, ska Erik Schüttens vara enkelt och billigt.
– Det jag gör nu är att jag skapar den här kanalen som saknas, som direktivet förutsätter att du ska ha. Sedan pluggar jag i den i deras befintliga processer.
Han förklarar, mycket övergripande, hur systemet fungerar från det att en visselblåsare skriver in sitt tips om en oegentlighet i ett formulär på en hemsida.
– I mitt system loggas inget som webbservern gör, och innan det skickas iväg krypteras det i webbläsaren. Sedan går ett krypterat e-postmeddelade till Proton mail som finns i Schweiz, som jag valt att använda.
Från den schweiziska tjänsteleverantören går sedan ett krypterat mejl till den person som utsetts att hantera visselblåsaranmälningar.
– Jag har egentligen inte skapat något helt nytt utan tagit en massa olika tekniker och packat ihop dem, säger Erik Schütten.
Många kunder
Att EU-direktivet gäller för alla företag med minst 50 anställda innebär att det finns väldigt många potentiella kunder.
– Det är en jättemarknad. I EU räknas småföretagen i gruppen med 50 till 250 anställda. Den aktuella marknaden jag jobbar mot har 609.000 potentiella kunder. Det är dem jag riktar in mig på. Utöver det finns kommunala och lite andra. Efter fyra år siktar jag på 0,34 procent av marknaden, då pratar vi om över 2.000 företag. Och bara i Norden pratar vi om typ 16.000 företag som är potentiella kunder.
Men med en sådan stor marknad och så mycket pengar att ta in måste det väl också intressera jättarna i it-branschen? Och här sitter du med utsikt över Stora viken i Sund och ska konkurrera med dem. Hur gör man det?
– Man känner sig som ett litet sandkorn i Sahara, det gör man ju, med tanke på alla de musklerna som jag saknar. Men det gäller att välja sina strider, och de företagen är inte så jättemånga. Jag räknar med kanske tio-tolv företag globalt som konkurrenter. Det marknadssegmentet som jag är intresserad av, de små företagen, de är inte så jätteintresserade av de stora för deras lösningar är för omfattande, säger Erik Schütten.
Kan tvingas till flytt
För att nå potentiella kunder behövs säljare, och för att kunna anställa säljare krävs pengar. Erik Schütten säger att han tänker ta in riskkapital i tre omgångar och hoppas ha det första steget klart någon gång i höst.
Men det kan också innebära att företaget flyttas från Åland.
– Utan att låta som en klagoperson, men faktum är att Åland är inte ett bra ställe att vara ett startup it-bolag. Vi saknar rätt mycket för sådan verksamhet. Den möjlighet till finansiering som finns här på Åland är när du redan är etablerad och hållit på ett antal år. Du ska kunna visa siffror och kunder och ha en potential att växa. Då kan du få in kapital här. Men det kapitalet är rätt dyrt.
– Nu kommer jag i första hand att vända mig till den svenska sidan och se vad som händer. Risken är ganska stor att om jag får in kapital därifrån så kan det innebära att jag måste flytta mitt bolag till Sverige.
Han har dock förhoppningar om att kunna hålla fast vid Åland även i framtiden.
– Men förhoppningen är att det här ska bli ett åländskt företag med kontor i Mariehamn.
