Våren närmar sig, även om det kom ett tillfälligt bakslag, och därmed en ny fästingsäsong. För det åländska projektet Axbiotick som startade i augusti i fjol betyder det att man fortsätter samla in fall med fästingar och personer som blivit bitna.– Förra säsongen fick vi 52 deltagare som deltog i studien. Tillsammans lämnade de in 150 fästingar, men totalt behöver vi omkring 200 personer för att det ska bli ett statistiskt säkert material. Det krävs för att vi ska kunna dra slutsatser av resultaten, förklarar infektionsläkare Marika Nordberg på ÅHS.Hon hoppas nu på nya deltagare från olika delar av Åland.Frivilliga behövsFör att delta ska man vara över 18 år och ha haft en fästing som suttit fast på kroppen.– Man bör naturligtvis ta bort den och sedan lämna in den till oss inom tre dagar. Samtidigt tas ett blodprov och så fyller man i en blankett med hälsoinformation. Den som har vissa sjukdomar eller äter vissa mediciner kan inte vara med, säger Nellie Carlströmer Berthén som är biomedicinsk analytiker.Cirka en vecka efter att man lämnat in fästingen tas ett litet prov på huden där fästingen suttit och ett kontrollprov på motsatt sida. Efter åtta veckor tas ett nytt blodprov och en hälsokontroll görs.– Fyra månader senare sker en slutkontroll där vi ser hur hälsotillståndet utvecklats.Gräver djupareI projektet deltar även forskare från Linköpings universitet och nyligen möttes hela gruppen i Stockholm. Man kommer även att delta i en fästingkonferens i Ystad i juni för att sprida informationen och träffa andra forskare.En nyhet i år är att studien utvidgas med fler analyser som görs på Åland.– Vi ska undersöka innehållet i fästingen, vilka bakterier, virus och parasiter den bär på. Dessutom vill vi se om det förekommer olika arter, säger Nellie Carlströmer Berthén.– Hittills har vi bara tittat på utseendet, men nu går vi in på det genetiska innehållet. Då kan vi se om till exempel den ryska taigafästingen förekommer här, framhåller specialistläkare Johanna Sjöwall från Linköping.En sak som påverkar artspridningen är klimatförändringarna.– Merparten av de nya fästingarna kommer med flyttfåglarna som kommer allt längre norrut. Situationen hinner förändras mycket på tio år, påpekar laboratorieföreståndare Susanne Olausson på Bimelix.Ett steg på vägenAvsikten med studien är att komma närmare svaret på de stora frågorna.– Vi på Åland har världsrekord i antal fall av fästingburna sjukdomar i relation till befolkningen. Därför vill vi se om det finns andra smittoämnen än borrelia och TBE, vilka symptom som de smittade upplever och inte minst varför vissa drabbas av sjukdomar, ibland flera gånger, och andra inte alls, säger Marika Nordberg.Hon är tacksam för att så många visat intresse hittills och hoppas på nya deltagare.– En orsak är sannolikt att så många har en relation till någon som drabbats och vill stöda forskningen.
Jonny Mattsson