Patrik Ståhl, projektassistent vid Åbo Akademi, sänker ner en siktskiva i vattnet vid den yttersta bryggan i Kastelholms gästhamn.

– Under en meter. Bara utgående från det skulle jag gissa att det är ganska dålig vattenkvalitet här. I skärgården kan siktdjupet, om det är bra, vara upp till åtta meter. Om Östersjön var i perfekt skick skulle det vara åtta meter överallt, säger han.

Mätningen vid bryggan gör han bara för att visa hur utrustningen fungerar. De riktiga mätningarna ska han och praktikanten Sofia Pettersen från Husö biologiska station strax inleda. De pågår sedan under hela september.

– Undersökningen är en beställning av landskapsregeringen. Vi ska undersöka vattenkvaliteten, bottenfaunan och växtligheten i hela Slottssundet, säger Patrik Ståhl.

16 meter djupt

Sundet är cirka fyra kilometer långt.

– Planen är att få fältarbetet gjort i september och att göra analyserna i oktober och november, säger Patrik Ståhl.

Vilket är problemet med vattnet?

– Det är övergött. Det finns mycket jordbruksmark här omkring. Övergödningen kan påverka den biologiska mångfalden och kan leda till att syret tar slut. Då kan det bli döda bottnar.

Under den kommande månaden tar Patrik Ståhl och Sofia Pettersen prover på tolv platser. De har med sig 136 flaskor. På varje plats tas minst tre prover på olika djup, ännu fler på det djupaste stället. Mitt i sundet är det 16 meter djupt.

Mygglarver vanligast

De mäter och dokumenterar vattentemperaturen, klorofyllmängden, siktdjupet, salthalten och mängden fosfor och kväve. Bottenfaunan, det vill säga djurlivet på botten, vaskas fram ur bottensedimentet. Växtligheten dokumenteras på vattenfast papper under snorkling eller, om det behövs, dykning.

Vad vill man hitta för bottenfauna?

– Finns det bottenfauna över huvud taget är det bra. Det vanligaste är fjädermygglarver. Kanske finns det även Östersjömusslor, säger Patrik Ståhl.

– Och kanske Östersjögråsugga, säger Sofia Pettersen.

Och vilken växtlighet är bra?

– Kransalger vill man ha, men jag tror inte att det finns hemskt många sådana här. Knoppslinga vill man inte ha. Den tar lätt över och tränger undan andra arter. Den är också en indikator på att vattnet är övergött.

Underlag för beslut

Analyserna ska göras i laboratoriet på Husö biologiska station.

– Vid Husö har man gjort många sådana här mätningar tidigare. Men den senaste datan för Slottssundet är tolv år gammal. Därför är det svårt att säga hur kvaliteten på vattnet är nu.

Vad kan de här mätningarna leda till?

– Landskapsregeringen vill ha ett underlag för att veta vad man kan fatta för beslut, till exempel skydda området, restaurera det eller vidta andra åtgärder. Det är även ett EU-direktiv på kommande som bland annat handlar om vilka åtgärder som ska vidtas för att få bättre vattenkvalitet i smala vikar.