LR tillsatte en arbetsgrupp som skulle utreda behovet av en modernisering av näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen i början av år 2020. Arbetsgruppen kom med sitt första delbetänkande i januari 2021.

Därefter har lagberedningen arbetat fram ett lagförslag som LR nu klubbat. I förslaget till den nya lagen definieras bättre när näringsrätt föreligger och på vilka grunder det beviljas. Tillståndsvillkor fastställs tillsammans med bestämmelser om tillsyn och de befogenheter LR har i förhållande till näringsidkare.

Ny praxis

Enligt vice lantrådet Harry Jansson (C), som ansvarar för frågan, tar LR i och med lagförslaget ett helt nytt grepp om rättsområdet.

– Dels handlar det om att gällande lag är från år 1996, dels behöver lagen sättas i nivå med de krav som finns på lagstiftning i dag, säger han.

Praxisen har utvecklats sedan den gällande lagen kom till. I dag regleras detaljerna i ett principdokument, medan detaljerna förs in direkt i lagen i det nya förslaget.

Språkskydd

Lagens främsta funktion är att trygga det svenska språket på Åland. I synnerhet riktar det sig till konsumentens rätt till service på svenska, vilket ställer vissa krav på bolagen.

– Vi har fått en ny grundlag sedan den nu gällande lagen trädde i kraft, och vi måste säkerställa att nationalitetsskyddet är på plats. Kommande regeringar ska kunna gå vidare med det här och veta att det finns en stabil rättslig grund, säger Harry Jansson, och fortsätter:

– Nu får vi pröva den delen av vårt nationalitetsskydd. Vi har medvetet försökt vara så offensiva som vi kan med goda motiveringar, väl medvetna om att vi kan stöta på patrull. Vi får se vad Högsta domstolen säger om var gränsen går för den åländska särställningen, men vi har med oss ett relativt färskt utslag från Högsta förvaltningsdomstolen från 2013 som säger att det åländska nationalitetsskyddet har bäring i modern tid.

EU-undantag

Både den åländska näringsrätten och jordförvärvsrätten utgör undantag i EU. Normalt får dessa tillstånd inte villkoras som de görs på Åland. Det innebär att om LR väljer att luckra upp regelverket går det inte att backa till striktare bestämmelser igen, om det skulle visa sig att eftergiften inte ger önskad effekt.

Det är något LR har tagit med i beräkningarna i arbetet med den nya lagen.

– Vi har redan tidigare i år ändrat på kravet på styrelserepresentation, nu räcker det med en ålänning i bolagsstyrelsen. Det har vi redan i praxis, och det var det stora steget den här gången, med i princip politisk enighet. Men just med tanke på att det är oåterkalleligt att lätta på reglerna gör vi därför små steg i övrigt i det nya lagförslaget, säger Harry Jansson.

Blir beständigt

LR föreslår att det ska krävas kvalificerad majoritet, alltså två tredjedelar, i lagtinget för att förslaget ska godkännas.

– Det här är en så central del av nationalitetsskyddet, att det ska vila på kvalificerad grund i lagtinget så att det blir beständigt och inte föremål för politiska nycker. Det blir en trygghet dels för de som verkar på Åland, dels för det politiska systemet. Man gjorde likadant med hembygdsrättslagen 2015 för att markera lagstiftningens tyngd, säger Harry Jansson.