EU-parlamentet har föreslagit till Europeiska unionens råd att vallagarna i EU ska förändras och att en helt ny valkrets ska införas till nästa parlamentsval 2024. Förslaget går ut på att medlemsländerna ska behålla sina nuvarande mandat, men att en ny valkrets som täcker hela unionen ska införas och att 28 ledamöter ska väljas i den nya valkretsen.

Förslaget, om det godkänns i EU, kommer att innebära att Finland blir tvunget att göra förändringar i vallagen. I och med det vill landskapsregeringen (LR) passa på att på nytt föra fram kravet på att Åland ska få en egen plats i EU-parlamentet genom att landskapet blir en egen valkrets på samma sätt som i riksdagsvalet.

EU har skickat en skrivelse till medlemsländerna om förslaget, och Finlands Justitieministerium har skickat den till LR för kännedom. Harry Jansson är besviken på att skrivelsen endast kommit till kännedom och att ministeriet inte begärt ett utlåtande.

– Lite småsura är vi på att man inte involverat oss, det är lite pinsamt att vi måste rätta dem.

Enligt självstyrelselagen ska Finlands regering höra Ålands åsikt i frågor som är av stor betydelse för landskapet.

– Formalia är viktigt att ha i skick. Det är en bisak, men det visar att de inte tänkt till riktigt, säger Harry Jansson.

”Utmärkt möjlighet”

Om det nya förslaget om en ny valkrets blir verklighet kommer Finland att behöva skriva om sin vallag om valet till EU-parlamentet, och i en skrivelse till regeringen i Helsingfors skriver LR att man då vill ha ett åländskt mandat i EU-parlamentet. LR skriver: ”En sådan revidering av vallagen ser landskapsregeringen som en utmärkt möjlighet att samtidigt ändra vallagen så att Åland erhåller en plats i Europaparlamentet”.

– Det är evighetsfrågan om vårt krav på en egen plats som vi naturligtvis kommer att lyfta igen om Finland tvingas se över sin lagstiftning, säger Harry Jansson.

Hur stor tror du chansen är att ni får gehör för kravet den här gången?

– Inte har man några större förhoppningar med tanke på hur det utvecklats sedan Matti Vanhanens regering 2009 lovade att Åland skulle få en plats så fort möjlighet öppnade sig. Brexit kom, men handlingsmönstret blev som vanligt att partierna i Helsingfors såg till sina egna intressen i stället för att ge en plats till Åland som man borde gjort sett till bristerna vi har i vårt system.

Vice lantrådet menar att det är självklart att Åland ska få en plats i parlamentet eftersom självstyrelsen tvingats ge upp stora behörighetsområden till EU.

– Åland har skeppat fler behörigheter till Bryssel än Finland. Mycket av självstyrelsens kärnområden är EU-behörighet, så Åland påverkas mer men har inget inflytande. Inte över ministerrådets möten och inte heller någon plats i parlamentet, säger Harry Jansson.

Paradoxalt argument

Finland är inte positivt till det nya förslaget då man inte vill övergå till ett system med direkt proportionalitet. I dag har Finland fler platser i EU-parlamentet än man borde sett till folkmängd.

Paradoxen i att ett argument mot ett åländskt mandat från finskt håll är att Åland skulle få proportionerligt större inflytande än resten av Finland påtalas av LR i skrivelsen. LR skriver: ”Att Åland skulle beredas en plats skulle alltså ligga helt i linje med det nuvarande systemet som också Statsrådet står bakom”.

Det föreslagna nya systemet, även om det ”bara” handlar om 28 av 733 ledamöter, ses av en del bedömare som ett första steg mot en ny ordning i EU.

Kan man se det som ett ”smygsteg” mot ett mer federalt EU?

– Jo, faktiskt, men nu föreslås ju bara 28 ledamöter att väljas på det sättet. De övriga utses via val i varje medlemsstat enligt de nationella kvoterna, säger Harry Jansson.