Polisen ska numera bara vara en knapptryckning bort när en kvinna känner sig hotad.
I februari kan det nya överfallslarmet tas i bruk.
POLIS Idén kläcktes då landskapets jämställdhetsdelegation hade möte i höstas. En av medlemmarna som arbetar med kvinnor som utsatts för våld ansåg att det skulle vara en bra sak att införa på Åland.
Nu är det verklighet. Redan i februari tror man att larmen kan tas i bruk.
-Det här är ett led i ett långt och medvetet arbete med kvinnofrid. Sedan 1998 har vi försökt förbättra situationen för utsatta kvinnor, säger Vivan Nikula, chef för jämställdhetsfrågor på landskapsregeringen.
Polisen utreder
För att förverkliga jämställdhetsdelegationens idé har polisen och alarmcentralen kontaktats. Polisen ska ha huvudansvaret för larmen och ska även bekosta dem. Omkring 500 - 600 euro kostar de.
-Polisens grunduppgift är ju att skydda mot våld och vi utreder våldet också så därför är det naturligt att polisen administrerar detta, säger kommissarie Olof Lindqvist som är chef för polisens brottmålsavdelning.
För att en kvinna som är eller har varit utsatt för våld ska få ett larm kommer polisen att utreda behovet. Titta på bakgrunden och se om hotet fortfarande finns till exempel.
-Vi kan ju ge ut tillfälliga besöksförbud som rätten sedan fastställer men det finns fall då det inte fungerar, då hot om våld fortsätter. Då är det här en lösning för att få kvinnor att känna sig trygga, säger Lindqvist.
Larmar enkelt
Larmet fungerar på ett enkelt sätt, precis som ett trygghetslarm för äldre som snabbt behöver komma i kontakt med vården. Skillnaden är att dessa larm är mobila så att kvinnorna kan ta dem med sig.
Alarmmästare Markus Dahl demonstrerar genom att trycka in den lilla röda knappen i två sekunder. Efter ytterligare någon sekund vibrerar larmet som visar att det skickats. Hur länge man måste trycka in knappen för att larma kan man ställa in.
Larmet går sedan till alarmcentralen som gör en bedömning om larmet är riktigt och skickar det sedan vidare till polisen. På så sätt kan polisen snabbt ingripa.
-Larmet är positionssatt, det finns en GPS inbyggd. Vi kan också ringa upp och lyssna av vad som händer, säger Dahl.
Signalen är tyst så att den misstänkte förövaren inte hör. Den utsatta kan också ringa till ett förprogrammerat nummer och ha tvåvägskommunikation.
Själva larmet är ungefär som en större mobiltelefon i storlek. Då har den ett batteri som håller i 42 timmar, en GPS-mottagare, en GSM-sändare och antenner så att GPS:en alltid har god kontakt med satelliterna.
-Den är smidig. Ingen märker att man har den, säger Markus Dahl.
Behovet oklart
Hur stort behovet är här på Åland vet man inte exakt. Olof Lindqvist tror inte att man kommer att ge ut så många larm.
-I Sverige började man med att dela ut många, sedan begränsade man dem. Ibland ger de falsk trygghet, ibland fungerar de inte och ibland behövs de inte. I Uppsala län har två kvinnor ett sådant här larm.
Den närmsta månaden ska polisen tillsammans med alarmcentralen testa tekniken och få rutinerna kring den att fungera. Sedan kan man börja använda dem. Till mångas glädje.
-Det här är ett hjälpmedel som kan skapa en tryggare situation för utsatta kvinnor, säger lantrådet Viveka Eriksson (lib).

Matilda Andersson