När Ålands kommunförbund bad kommunerna om utlåtanden över förslaget till samhällsreformen nämnde över en tredjedel Ålands omsorgsförbund som alternativ huvudman till kommunernas socialtjänst.
Omsorgsförbundets direktör Veronika Snellman deltog i arbetet med förslaget till samhällsreformen. Hon ser många fördelar med att den sociala servicen samlas under ett tak. Dels för att att brukarna ska få bästa möjliga hjälp, dels för att underlätta för de som jobbar med social service. Som det är i dag ska socialarbetarna i de 16 kommunerna göra allt från att bereda ärenden inför nämndmöten och verkställa beslut till att utveckla verksamheten och specialisera sig inom olika områden.
–Det är en övermänsklig uppgift. Dessutom ska man hinna ha semester och hinna ta igen det man missar under semestern. Hur man än gör räcker tiden inte till.
Större enheter ger säkrare vård och kontinuitet, dessutom med framförhållning, anser hon.
–Är det förutsägbart och likartat blir det mindre oro bland befolkningen.
Utbud och efterfrågan
Även för omsorgsförbundets verksamhet, det vill säga att ge service till personer med utvecklingsstörning, efterlyser Veronika Snellman kommunneutral service, precis som inom hälso- och sjukvården.
I dag har medlemskommunerna sällan rätt anslag till de behövande, menar hon. Har en kommun pengar och en annan kommun behöver pengar, men inte har, kan medlen inte flyttas över. I stället måste kommunen anta en tilläggsbudget, vilket kan ta några månader. Under tiden gör man nödlösningar som indirekt fördyrar.
Dessutom är det problematiskt när kommunerna har olika regler beträffande till exempel färdtjänst.
Ett annat problem är att omsorgsförbundet klubbar sin budget före kommunerna gör det. I praktiken kan det innebära att förbundet budgeterar för 66 platser medan kommunerna budgeterar för 58.
–I sin spariver har de tagit bort en plats i omsorgsförbundet. Det där får vi aldrig feedback på förrän en person behöver platsen. Det blir kränkande för den enskilda och tungarbetat för förvaltningen. Det skulle vara smidigt med en huvudman.
Tycker du att omsorgsförbundet ska vara huvudman för kommunernas socialtjänst?
–Det är ju möjligt, men jag är inte ute efter att säkerställa den egna organisationen. I ett övergångsskede för att komma igång, kanske.
Vad vore det optimala?
–Att en och samma har hand om det här, och då kan man bli duktig på sitt specialområde och man har support. Systemet blir förutsägbart och inte så sårbart.
Veronika Snellman påpekar att frågan om hur den sociala servicen ska organiseras är ett politiskt beslut.
–Jag säger inte hur det ska vara, men landskapsandelarna måste komma direkt till den som driver servicen. Då blir det redigare.

Sandra Widing