EU stoppar äntligen det vansinniga förstörandet av nya, osålda kläder, men vi behöver också minska vår konsumtion och hantera det överflöd av kläder och textilier som redan finns på marknaden. Emmaus Åland driver en verksamhet som är bra för människor och miljö, och hanterar de etiska utmaningar som finns på second hand-marknaden ansvarsfullt.

När jag ser tillbaka på nästan 30 års engagemang inom Emmausrörelsen är det en sak som sticker ut. Mängden kläder vi tar emot, sorterar och säljer är oerhört mycket större i dag än vad de var på 90-talet. Då, år 1996, lämnades 25.000 kilo textilier per år in till Emmaus Åland. I fjol hanterade vi 120.000 kilo. Då, när Emmaus arbete på Åland var i sin linda, kunde det ibland gå veckor när det inte fanns något att sortera. Margit, som var en av de första frivilligarbetarna i det gamla mejeriet på Köpmansgatan brukade be i sin aftonbön att Emmaus aldrig skulle bli utan kläder. Hon har sannerligen blivit bönhörd.

I dag har varken vi eller de övriga 375 Emmausgrupperna i Europa brist på begagnade kläder. Det är snarare tvärtom, det är ett hårt arbete att ta hand om överflödet på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt, både ur ett etiskt och miljömässigt perspektiv. Samtidigt är återbruket av begagnade varor vår ekonomiska ryggrad. Om vi ska kunna fortsätta vårt arbete inom den sociala och solidariska sektorn som skapar arbeten åt människor, som står långt från arbetsmarknaden, och vars överskott går till att hjälpa och stötta andra organisationer i världen, behöver vi donationer och gåvor från givmilda människor. Eftersom vi på allvar jobbar med hållbarhet måste konsumtionen av nyproducerade textilier minska och återanvändningen öka, även om det på sikt innebär att Emmaus får mindre varor att hantera.

Vårt mål är att en allt större del av det insamlade materialet ska stanna på Åland och återbrukas lokalt. Dels för att vi ur ett etiskt perspektiv inte bör lämna över problem som uppstår av vår överkonsumtion på andra, dels för att det är det mest miljövänliga sättet. På samma sätt som klädföretag har ett ansvar för hela produktionskedjan, bör second hand-branschen ha ett ansvar i alla led.

Vad händer då med de kläder som en stor del av ålänningarna ger till Emmaus Åland? Hälften av de donerade och sorterade textilierna skickas till Emmaus- och andra grupper i Estland, Polen och Ukraina. Dessa grupper har vi direktkontakt med och stämmer av behoven innan varje transport. Dessutom besöker vi grupperna nu och då. Vi skickar inte längre varor till andra världsdelar. Där stöder vi i stället våra partners ekonomiskt.

En tredjedel av textilierna säljs i våra secondhandbutiker och resten (12 procent) är i så dåligt skick att det måste kastas (det går till förbränning och blir värmeenergi). Detta är en stor kostnad för oss. Dessa varor borde ha lämnats till en återvinningscentral och inte till Emmaus. 

Men grundproblematiken kvarstår. Det nyproduceras allt för mycket kläder i världen i dag och det tär på både naturresurser, miljö och människor. Textilindustriens koldioxidutsläpp står för runt 10 procent av de globala utsläppen, mer än de internationella flygningarna och sjöfarten tillsammans. Den bidrar till vattenbrist (en t-tröja kräver 2.500 liter), kemikalieutsläpp och markanvändning. Textilierna ställer också till problem som avfall. ”Fast fashion” är långt ifrån ett individuellt problem. Det behövs tydlig lagstiftning och regler i kombination med minskad produktion och konsumtion.

I början av juni beslöt EU-parlamentet om en ny textilstrategi med syfte att förändra textilsektorn och ställa om ”fast fashion” till en cirkulär och fossilfri ekonomi i EU och globalt. Den handlar om att minska överproduktionen, minska konsumtionen, främja mänskliga rättigheter och skydda klimat och miljö. EU-parlamentet har också enats om ett förbud mot att förstöra osålda textilier. Många företag inom klädbranschen väljer i dag att bränna upp returnerade plagg eftersom det är billigare än att hantera dem ett varv till.

Även nationella initiativ har tagits för att minska resursslöseriet. I Frankrike utlovar regeringen en bonus till den som låter laga kläder och skor i stället för att kasta dem. Fransmännen ska uppmuntras att köpa hållbart och laga i stället för att kasta och köpa nytt. Skräddare, syateljéer och skomakare kan ansluta sig till systemet, som fått namnet Refashion.

I dag är kläder så mycket mer än att hålla oss varma och skyddade från väder och vind. Kläderna visar vår identitet, vilka vi är eller vill vara. Vi handlar för att trösta, unna, belöna eller sysselsätta oss. För att andra gör det och för att vi vill känna oss vackra och fräscha eller för att dölja årsringar och besvikelser.

För många är det ett nöje att shoppa, för andra det värsta som finns.

Som individer kan vi välja att konsumera betydligt mindre. I stället för att köpa nyproducerade billiga plagg – använd det som redan finns i garderoben, handla second-hand, köp bättre kläder av hög kvalité som räcker länge eller ordna klädbytesträffar. Till slut, låt dina avlagda kläder få ett nytt liv. Låt Emmaus ta hand om dem. Vi ger både människor och kläder en andra chans.

Carina Aaltonen

Ordförande för Emmaus Åland och Emmaus Europa