Marcus Måtar vill inte gå in på några detaljer om varför en majoritet av styrelsen gick emot myndighetschef Susanne Peranders förslag om tillsättandet av en sektionschef på senaste mötet.
– Vi ansåg att ett förfarandefel hade begåtts, och av den orsaken vill vi utlysa tjänsten på nytt så att alla sökande behandlas juridiskt korrekt.
Eftersom han inte vill kritisera någon i pressen går han inte in på detaljer.
Varför pratade du inte med Susanne Perander om det här före mötet?
– Jag vill inte gå i polemik med henne genom tidningarna, det är en sak hon och jag diskuterar separat.
Hon ser beslutet som en misstroendeförklaring mot hennes ledarskap. Vad är din kommentar?
– Jag har sagt det många gånger till henne, och även offentligt, att det inte finns något misstroende. Vi var dock inte nöjda med det förfarande som föregick förslaget till tillsättningsbeslutet. Det hade inget med henne att göra. Man kan ha förtroende för människor även om man inte alltid tycker att de gör rätt.
Styrelsen har ändrat flera beslut som hon berett. Förstår du att man kan misstänka att ni saknar förtroende för henne?
– Man kan alltid se spöken på ljusa dagen, men det finns ingen orsak till det här. I de här tiderna är det många som får uppleva att de inte får som de vill. 
Har den här frågan antagit för stora proportioner?
– Absolut. Det var en mycket bra ledande fråga!
Styrelsen fick mer makt
I sin insändare skriver personalen att styrelsen inte angett vad man vill med myndigheten.
Vad vill du med ÅMHM?
– Jag vill ingenting. Det myndigheten ska syssla med står i lag. Men det som är skrivet i regeringsprogrammet är att myndigheten ska bli föremål för en genomgripande utredning för att se om resurserna står i rätt proportion till vad man gör.
Marcus Måtar påpekar ÅMHM:s styrelse fick mer makt – och landskapsregeringen mindre – i och med en lagändring som trädde i kraft den 1 januari i år. Det tror han kan vara en källa till oro.
– Styrelsen har ett ansvar för att verksamheten är juridiskt korrekt och ändamålsenligt organiserad.
Huruvida omfördelningen av makten är bra eller inte vill Marcus Måtar inte gå in på eftersom han inte själv var med och stiftade lagen.
– Det var de tidigare ljushuvudena som gjorde det i den förra mandatperioden. Valet stod mellan att avskaffa styrelsen eller ge den mer makt, då valde man mer makt. 
Hur anser du själv att ÅMHM fungerar? Vad är bra och vad borde förbättras?
– Att jag som ordförande – och jag har bara varit det i några månader – börjar recensera myndigheten i tidningen är inte på sin plats. Jag recenserar myndigheten internt inom styrelsearbetet. Men en bra sak: de verkar ha en engagerad personal, det måste man säga.
I dagsläget följer man liggande verksamhetsplan, och myndigheten tickar på som den alltid gjort, säger han.
Försöker bli bättre
Man kan ju säga att du och Susanne Perander inte fått en så bra start. Hur kommer samarbetet att se ut framöver?
– Det fortsätter. Vi försöker bli bättre på samarbete, inte säger jag något annat. Myndighetens uppdrag förändras inte av att vi i styrelsen kan förbättra vårt samarbete. Det är inga problem.
Ser du något du kunnat göra annorlunda?
– Jo, absolut. Jag kunde ha haft en tätare kontakt med myndighetschefen. Men det är ömsesidigt, det behöver vara kontakt från båda håll.
Personalen skriver att situationen skapar stor oro inom myndigheten, och att man känner sig motarbetad när mer eller mindre alla ärenden röstas ned. Vad säger du om deras oro?
– För det första stämmer det inte att alla förslag röstas ned. Jag vill inte kommentera deras insändare, det där tar jag upp med myndighetschefen och styrelsen. Jag tycker inte det är vettigt för mig att säga något mer.
– I grunden ska vi komma ihåg att ÅMHM har den personal man har, vad som är ohållbart och inte ohållbart kan man ha många olika åsikter om. I dagens samhälle, som det ser ut för många, är ÅMHM:s personal privilegierad. De har fina arbeten och stadiga jobb. Jag tycker inte att det är ett så stort problem som de vill göra det till.

Sandra Widing