Amanuens Tony Cederberg vid Husö biologiska station (Åbo Akademi) har gjort en färsk sammanställning av 30 års regelbundna vattenprover i Ålands nordvästliga skärgård.

Ett av den gedigna undersökningens mest framträdande resultat visar att Ålands vatten är betydligt mer övergödda i dag än för 30 år sedan, dock med förbehållet att den negativa trenden till synes har stannat av under den senaste fyraårsperioden.

– Vi har exempelvis fått in rapporter om klarare vatten kring norra Åland de senaste åren och detsamma gäller delar av skärgårdshavet, säger Tony Cederberg till Ålandstidningen.

Vattentemperaturen i dag är högre än tidigare och klyftan mellan de lägsta och högsta uppmätta temperaturerna under sommarhalvåret ökar. Dessutom har de marina värmeböljorna* (perioder med extremt varmt vatten) successivt ökat i såväl längd som intensitet under studieperioden.

”Ett evigt ekorrhjul”

Sedan 2016 har man, vid stationen, också följt upp syresituationen i bottenvattnet vid en provtagningsstation i norra Ivarskärfjärden. Proven är gjorda på 20, 23 och 25-meters djup och under sommaren 2020 uppmättes det hittills sämsta syreförhållandena.

Syrefria förhållanden är besvärliga så till vida att näringsämnen som fosfor frigörs från bottensedimenten, vilket i sin tur förstärker de negativa effekterna av övergödning.

Vilka effekter får övergödningen på människans liv?

– Det som genom åren kanske har fått mest utrymme i media är ju algblomningen, det går inte att simma och hundar som dricker av vattnet riskerar att dö. Det kan också lukta pyton till den grad att man, tidvis, inte vill vistas i närheten. Sedan finns det en uppsjö effekter som inte påverkar oss människor lika mycket, men nog arter som lever i våra hav.

Tony Cederberg förklarar att de till antalet ökande marina värmeböljorna är en direkt följd av klimatförändringen.

– Havet blir varmare i takt med den omgivande temperaturens ökning. En bieffekt av detta är att ju varmare havet blir, desto mindre syre kan det lagra. Då får vi syrebrist i havet, varvid det börja göda sig själv. Vi kallar fenomenet en intern belastning där syrefria förhållanden framför allt förorsakar fosforläckage ur bottensedimenten, vilket i sin tur skapar ännu mer algblomning. Det är ett evigt ekorrhjul.

Åland beroende av havet

Under intervjun med Tony Cederberg påpekar han svårigheten i att pedagogiskt förklara alla fenomen och mätningsresultat i lekmannatermer.

– Vi forskare är inte alltid de bästa på att förklara våra resultat på ett begripligt sätt. Något som till synes kan verka enkelt är inte alltid det, speciellt inte i Östersjön där allting hänger ihop, på ett eller annat sätt. Men ju mer vi lär oss om Östersjön, desto bättre blir vi förhoppningsvis också på att nå ut med informationen vi samlar in. Det vill jag åtminstone hoppas.

Men varför är det här med hav och vatten så intressant enligt din syn på saken?

– Det är intressant ur många aspekter. Åland är omgivet av vatten och vi är beroende av havet i många avseenden. Havet innebär såväl rekreation och ro för själen som en plats vi skaffar vår mat i från, och skulle våra hav vara i riktigt dåligt skick fick nog inga turister hit heller.

Skulle du säga att mätresultaten och alla siffror är solklara och att man därför kan dra direkta slutsatser av dem, eller lämnar de något tolkningsutrymme?

– Nog är de relativt klara. Våra mätresultat är i linje med mätningar i Östersjön. Det som eventuellt lämnar visst tolkningsutrymme är det faktum att mängderna näringsämnen inte verkar fortsätta öka. Nivåerna har varit ganska stabila den senaste tre till fyra åren.

Vad innebär det?

– Det är lite oklart än så länge. Mängderna varierar naturligt från år till år och vi behöver därför några år innan vi kan se en klar trend. 

Hur lång tid behövs det?

– Det är svårt att säga exakt, men om tio år är det säkert lättare att dra en slutsats.

Finns ljus på horisonten

Det är ändå inte bara mätresultaten som behöver följas under den tioårsperioden, det handlar också om vilken typ av åtgärder som införs för att förbättra havets totalhälsa.

– Och hur bra de åtgärderna lyckas. Östersjön är ett ungt hav som hela tiden utvecklas och påverkas av många faktorer.

Ser du som forskare något ljus på horisonten, eller är det en mörk framtid vi överlämnar till våra nästkommande generationer?

– Visst finns det ljus i tunneln, vi kommer med tiden att se effekterna av den begränsade näringstillförseln. Men Östersjön som vi känner den i dag, är inte samma hav som det var på 1950-talet. Övergödningen och klimatförändringen har ändrat Östersjön i grunden Det har tillkommit nya arter och balansen mellan Östersjöns arter har skiftat, exempelvis är rovfisk som torsk inte alls lika vanlig längre. Jag tror att vi kan få ett fungerande hav, men det kommer att se annorlunda ut. Hoppet är således inte förlorat, men det kommer att ta tid och tålamod, och det kräver att vi alla jobbar för det. Den resan har bara börjat ännu.

* En marin värmebölja definieras som en period på fem eller flera efter varandra följande dagar, under vilka havsvattentemperaturen överstiger den 90:e percentilen. Värdet bestäms utifrån lokal klimatologi som vanligtvis baserar sig minst 30 år av historisk temperaturdata.

I Husö biologiska stations provtagningsprogram ingår stationer i Husöviken, Ivarskär och Äppelö där regelbundna prov har tagits sedan slutet av 1980-talet under tiden maj till september.

Parametrar som provtas innefattar temperatur, siktdjup, klorofyll-a, totalkväve, totalfosfor, salthalt och syrehalt.

I Husöviken och Äppelö tas prover på en meters djup. I Ivarskärsfjärden tas prover på en, fem och nio meters djup.

Husöviken besöks två gånger per vecka, medan Ivarskär besöks en gång per vecka och Äppelö besöks en gång per månad.

Sedan 2005 har man mätt temperaturändringar vid Husö brygga. Mätvärden har registrerats med två timmars intervall under isfria årstider.

Under perioden 2005 till 2020 registrerades totalt 33 marina värmeböljor och 26 marina köldknäppar i vattenproverna från Husö brygga. Flest marina värmeböljor under ett år konstaterades under 2018, sex stycken. 2008 registrerades fyra marina köldknäppar.

Siktdjupet i Husöviken och vid Äppelö under sommarmånaderna har minskat med nästan en halv meter sedan slutet av 1980-talet. Siktdjupet mäter vattnets klarhet.

Syrehalten i bottenvattnen är viktig för bottendjur. Vid syrehalter under 4,5 milliliter per liter vatten ökar stressnivån hos de flesta organismer. Två milliliter per liter vatten är ett gränsvärde för akut syrebrist. Vid syrehalter under  en milliliter per liter övergår bakterier till anaeroba processer, vilket leder till svavelproduktion. 

Under mätningar 2020 har så låga syrehalter som 0,18 milliliter per liter vatten observerats i norra Ivarskärfjärden.