Överraskande många vattenområden kring Åland uppnår inte värdet god vattenkvalitet, inte ens i norr och nordväst. Det visar den förvaltningsplan som tagits fram av landskapsregeringen.
MILJÖ Alla medlemsländer ska enligt EU:s vattendirektiv skydda och vårda sina vatten, så de håller god ekologisk och kemisk vattenkvalitet. Landskapsregeringen har tagit fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för de åländska vattnen.
Arbetet koncentreras på skärgårdsvattnen, som delats in i 61 områden med befintliga fjärdar som utgångspunkt.
- Områdena är grupperade i tre grupper, inner-, mellan- och ytterskärgården, utgående från hur nära öppet hav de ligger, säger vattenbiolog Mikael Wennström.
Grupperingen ger ett mått på vattenomsättningen och avgör känsligheten för lokal påverkan.
Siktdjup avgör
För varje grupp har referensvärden tagits fram, värden för vilken vattenkvalitet de haft om de skulle varit helt opåverkade av människan.
- Den tunga biten. Vi borde ha haft provtagningsvärden under flera hundra år, säger Wennström.
Siktdjupsmätningar från hundra år bakåt har översatts till hur mycket plankton det finns med dagens siktdjup, vilket gett referensvärden för algerna.
- Det kräver mycket forskning. Vi har valt att anpassa svenska och finska referensvärden till våra förhållanden.
Kvalitetsvärden
Vattenkvaliteten definieras genom att ett medianvärde för mätningar på 2000-talet jämförts med referensvärdet, alltså den kvalitet vattnet skulle haft utan mänsklig påverkan.
- Om avvikelsen är mer än 50 procent har vattnet måttlig eller sämre kvalitet. Mindre än 50 procent är god.
Målet är att uppnå god kvalitet, acceptabla avvikelser. Överraskande många områden gör inte detta. De flesta har måttlig kvalitet, 55-65 procent avvikelse.
- Det var en negativ överraskning att det var sämre än väntat, säger Mikael Wennström.
Tendensen är samma till och med norr och nordväst om Åland. Orsaken är att södra delen av Bottenhavet är kraftigt påverkad liksom egentliga Östersjön.
- Mera väntat var att det skulle vara sämre i de inre vattnen.
Lumparns viksystem, Kaldersfjärden, Ämnäsviken och Ödkarbyviken samt Vandöfjärdens mest avsnörda vikar lider av svag omsättning och lång tids belastning från land.
Alla intressen
Förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet sänds nu på en remissrunda. LR önskar diskussion och samarbete med så många olika grupper som möjligt.
- Avsikten är att ha möten med berörda bransch- och intresseorganisationer. Vi kontaktar också kommunerna och ska hålla presentationer för allmänheten.
Mikael Wennström säger att arbetet få ta sin tid. Resultatet blir instrument för vattenskyddet många år framåt.
Huvudsakliga arbetet har miljöinspektör Susanne Vävare gjort, med bistånd av Wennström och under överinseende av miljöminister Katrin Sjögren (lib).

Ålandstidningen