– En partsinlaga med oklart syfte.
Finansminister Perämaa skräder inte orden när han ska beskriva den rapport som det finländska finansministeriet tagit fram för att kartlägga de finansiella relationerna mellan Åland och Finland.
Rapporten kan komma att ligga till grund för de kommande förhandlingarna om klumpsumman och avräkningsgrunden, liksom de diskussioner som blir när Ålandskommitténs kommande betänkande ska debatteras. Dessutom kan rapporten bli aktuell när kompensationen för riksregeringens Sote-reform ska utformas.
På bara tre månader har Finansministeriet och Statistikcentralen räknat ut hur pengaflödena mellan riket och Åland ser ut i form av skatter till riket från Åland och klumpsummor, skattegottgörelse och andra anslag och bidrag åt det motsatta hållet.
I en lång rad tabeller räknas intäkter från Åland och utgifter till Åland upp, och det hela summeras i att staten får in mellan 3.000 och 4.500 euro mindre från Åland än man har utgifter till landskapet, räknat per invånare. Kostnaderna per invånare är överlägset störst på Åland, men landskapet ligger också i topp när det gäller att bidra till statskassan.
Inget beslutsunderlag
Men varken Åsub (se separat artikel) eller finansminister Mats Perämaa lägger speciellt stor vikt vid siffrorna, då de menar att grunderna för utredningen är så dålig att rapporten inte kan ha någon funktion som beslutunderlag.
- Vi kommer att ge landskapsregeringens utlåtande på torsdag, men rent allmänt kan man konstatera att det inte är någon fullgod statistisk produkt. Den är undermålig och kan inte ligga till grund för några beslut, säger finansministern.
Bland annat är det avsaknaden av källhänvisningar som Perämaa pekar på, men också en oförståelse för hur komplicerat självstyrelsens förhållande till riket är.
- Genom decennierna har det gjorts flera utredningar om flödena mellan Åland och riket, och då har de alltid gjorts gemensamt. Det har borgat för att man har haft ett samförstånd kring resultaten och en god grund för beslut. Nu valde finansministeriet att göra den här utredningen utan varken medverkan från eller mandat av landskapsregeringen.
Från första början var det dock Perämaa och övriga landskapsregeringens tro att Åland skulle delta i en utredning som kunde utgöra underlag för de stora förhandlingarna.
- När vi träffade riksregeringen före jul förstod vi att det skulle göras en ny gemensam utredning, men sedan beställde finansministeriet den här rapporten på egen hand.
Samlar damm
Den ensidiga beställningen och tajmingen gör att finansministern lägger än mindre vikt vid rapporten som underlag för beslut.
- Att den kommer nu gör att vi betraktar rapporten som en partsinlaga med oklart syfte.
Börjar ni inte tröttna på alla oklara besked och vändningar som samtalen med riksregeringen ger?
- Kort och koncist: Ja.
Nu uppmanar Mats Perämaa finansministeriet i Helsingfors att låta rapporten samla damm i en låda.
- Min uppmaning till dem blir att inte lägga någon som helst vikt vid utredningen. Utredarna har inte tagit sig till godo något av kunskaperna kring hur svårt det här är som tidigare utredningar visat.
 

Jonas Bladh