I onsdags bjöd Ålands landskapsregering in till webbseminarium där olika aktörer från näringslivet, forskningen och landskapsregeringen diskuterade covid-19-pandemins konsekvenser för Åland och hur man ska återhämta sig med hjälp av kapital- och kompetensförsörjning.
Tre pandemifaser
Ålandsbankens vd Peter Wiklöf nämnde tre pandemifaser, där våren innebar den första chockfasen med permitteringar och stora förluster för företagen. Han menar att sommarsäsongen ändå blev bättre än befarat där ganska få av de företag som beviljats likviditetslån tvingades lyfta hela lånet på en gång.
– Det innebär att de har reservproviant inför vintern när inkomsterna är väldigt knappa. Nu under den andra fasen gäller det att diskutera hur man kan göra för att garantera sysselsättningen genom att stöda befintliga företag, sade han.
Den tredje fasen handlar om att tänka långsiktigt, enligt Peter Wiklöf som betonade företagens roll för Åland som växande samhälle.
– Vi behöver titta på vad det är som gör att man vill driva företag på Åland. De goda nyheterna är att det är lättare att göra strukturomvandlingar när man befinner sig i en kris.
Innovationer gynnar återhämtningen
Jordbruksbyråns avdelningschef Sölve Högman lyfte fram livsmedelssektorn som förebild för hur man kan jobba med resiliens, det vill säga hur samhället ska tackla rådande förändringar och fortsätta utvecklas.
– Få branscher har så stor variation i sina intäkter som livsmedelssektorn och därför är resiliens något man måste jobba med hela tiden. För att boosta återhämtningen behöver vi hitta innovativa lösningar och använder pengarna från EU:s återhämtningsprogram på rätt sätt.
Jouko Kinnunen från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) lyfte fram de negativa effekterna av coronapandemin med hög arbetslöshet och minskad köpkraft.
– Ett vanligt år har 70 procent av årets resenärer ackumulerats i augusti, men i år har vi tappat två tredjedelar av våra inresningar och hotellövernattningar. Det innebär att 15 procent av årets turism finns kvar att rädda.
Jouko Kinnunen menade att samhället måste anpassa sig till en ny värld med högre arbetslöshet de kommande åren och en beräknad arbetslöshet mellan 9 och 10 procent vid årsskiftet. Samtidigt blev konkurserna färre än beräknat.
– Vi hade befarat att antalet konkurser skulle skjuta i höjden, men det ser vi egentligen inte, tack vare de stödåtgärder som snabbt kom i bruk.
Han lyfte också fram innovativa lösningar som ett sätt att stärka Ålands attraktionskraft.
– Innovations- och forskningsinsatserna är blygsamma på Åland och ligger milslångt bakom de satsningar som görs i Finland.
40.000 ålänningar om tio år
Den svenska advokatbyrån Cirios IT-chef Victoria Sundberg deltog genom att presentera en rapport om hur Åland ska ta sig ur covid-19-krisen. I rapporten angavs öppna gränser mot Sverige som centralt för Ålands återhämtning. Hon lyfte också fram fyra målsättningar för Åland med en befolkning på 40.000 invånare år 2030, lika många inresande som Gotland, Högskolans roll för att göra Åland till en attraktiv plats och skattegränsfrågan för företagare och privatpersoner som handlar på nätet.
På plats var även forskare Anna Lundgren som talade om kompetensförsörjning.
– Kompetensfrågor blir ännu viktigare nu när det finns möjlighet att rusta sig och se till att man står starkare när den värsta krisen är över, menade hon.
Jorunn Lavonius
