Vindkraftssatsningen förutspås ge både landskapet och kommunerna stora ekonomiska medel. ”Det kommer att revolutionera hela den åländska ekonomin till en utsträckning vi inte ens kan börja begripa”, säger Anna Häger, som är Ilmatars regionchef på Åland. Ålandsbanken, som är partner i OX2:s satsning, har i sin tur beställt en uträkning som säger att intäkterna för samhället, vid en fullt utbyggd havsbaserad vindkraft runt Åland, kan uppgå till 200 miljoner euro i året.

Men oavsett vilka summor det rör sig om är alltså en av de frågor som måste lösas – och en där det troligen kan finnas olika åsikter – hur intäkterna som flyter in till Åland ska fördelas.

En annan viktig fråga är planläggningen, som normalt är en kommunal fråga. Där har landskapsregeringen (LR) nu uttalat en förhoppning om att få ta taktpinnen. De berörda norråländska kommunerna – Hammarland, Geta, Saltvik, Kumlinge och Brändö – vilar inte heller på lagrarna utan har redan inlett en diskussion kring de här frågorna.

Kallade till möte

Strax före jul tog Kumlinges kommunfullmäktigeordförande Mats Perämaa initiativ till ett möte där företrädare för de fem kommunerna närvarade.

I Kumlinge har vindkraftsfrågan ännu inte diskuterats vid några formella möten, säger han.

– Men fastighetsskatten är något kommunen med nu gällande lagstiftning har rätt att besluta om. Så det är klart att det är av stort intresse för Kumlinge att bevaka frågan och se på vilka möjligheter till nya intäkter det här kan ge.

Arrendena går till vattenägaren, som i det här fallet är landskapet. Fastighetsskatten går i sin tur normalt till den kommun där vindmöllorna står. Här föreslår Harry Jansson, åtminstone inledningsvis, att man i stället ska kopiera den mekanism som i dag finns kring samfundsskatterna via landskapsandelssystemet.

”Då förs det ut till alla kommuner. Men ändå måste utgångspunkten vara att de kommuner som har vindkraft på sina områden måste veta att de har lite extra värde av det”, har Harry Jansson sagt till Ålandstidningen.

Borde kompenseras

Saltviks fullmäktigeordförande Runar Karlsson (C) säger att de berörda kommunerna borde få en större vinning än andra men att det är orimligt att de får hela kakan.

– Från Saltviks sida har vi sagt att vi anser, åtminstone till att börja med, att de berörda kommunerna ska ha mer fastighetsskatt än andra. Vi ska ha en större fördel av det här när vi nu en gång i glesbygden får en möjlighet. Annars är det ofta tätorten som har fördelar genom hamnar och så vidare. Se bara på skatteprocenten i Jomala och Mariehamn, de ligger några procent lägre än i Saltvik. Vi måste åtminstone få så mycket mer att vi kan hålla samma skatt med samma service som i tätorterna (Saltviks kommunalskatt är i dag 18,25 procent, Jomalas 16,5 procent och Mariehamns 17,0 procent reds. anm.).

Planeringsmonopol

Mats Perämaa ser också han att mekanismen med en skattekomplettering som sker via landskapsandelssystemet är en tänkbar modell i sammanhanget.

– Tanken med landskapsandelssystemet är ju att man utjämnar intäkterna så att alla har möjlighet att driva kommunal verksamhet. Samtidigt sker det inte en fullständig komplettering utan de kommuner som har de extra intäkterna, i de här fallet de kommuner där vindkraftverken placeras, får lite mer än de andra.

Kan kommunerna säga att ”vi vill ha så här mycket mer”? Blir det en förhandlingsfråga?

– Inte direkt en förhandlingsfråga, men ska mekanismen föras in i landskapsandelssystemet ska den sättas in i lagstiftningen. När LR ändrar i den lagstiftning som påverkar kommunerna hörs dessa och får uttala sig, säger Mats Perämaa.

Runar Karlsson framhåller att kommunerna har planeringsmonopol.

– I praktiken är det vi som kan säga ja eller nej till sådana här projekt i och med att det måste göras en generalplan som fastställs av respektive fullmäktige. Ingen plan – inget byggnadslov om man säger så.

Juridisk kompetens

Harry Jansson har sagt till Ålandstidningen att LR ska begära kommunernas samtycke till att koordinera planeringen, men att den ska ske i samråd med de berörda kommunerna.

– Vi måste själva fundera på hur vi ska tackla det här projektet för att känna att vi har kontroll på det. Det kan hända att vi fem kommuner gemensamt måste köpa in juridisk experthjälp, vi måste ha en kunskapsmotpol så att vi vet vad vi går med på. Det är en av frågorna som diskuterades löst vid det första mötet, säger Runar Karlsson.

Mats Perämaas personliga åsikt är att det förmodligen är bra att landskapet tar på sig ansvaret för att leda planläggningsarbetet.

– Det säger sig själv att det ute i den kommunala förvaltningen inte finns kompetens anställd för att planlägga sådana här saker. Men sedan har ju respektive kommun behörighet att fatta beslut om planen ska fastställas eller inte.

Referensgrupp

Men flera frågor än ovanstående är viktiga för kommunerna. Runar Karlsson nämner till exempel garantier på att vindmöllorna ska monteras ned den dag de tas ur bruk.

– Så att vi sedan inte står med en massa vindmöllor i horisonten.

En annan fråga, som lyfts av miljöminister Christian Wikström (Ob), är hur markpriserna för de som äger mark längs Ålands norra kuster påverkas och om fastighetsägarna i så fall borde kompenseras.

– Det är sådana saker vi måste bli varse om längs vägen och lyfta på bordet. Känner berörda grannar att deras fastigheter kan sjunka i värde och de inte får kompensation kanske de väljer att besvära sig så långt det går och då tar det länge, säger Runar Karlsson.

Var den lämpliga placeringen sist och slutligen blir återstår att se, säger han.

– Det kan ju sluta med att bara några kommuner av de fem berörs.

En referensgrupp ska nu tillsättas, och efter det fortsätter diskussionen. Förutom att kommunerna på det här sättet kan samordna sitt arbete ser Mats Perämaa att modellen kan gagna även de berörda vindkraftsbolagen och landskapet.

– Då kan de i många frågor kontakta referensgruppen i stället för att behöva prata med alla fem kommuner var för sig.

Annika Kullman

annika.kullman@alandstidningen.ax

tel: 26 644