Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare Kimmo Hakonen har granskat både polisens och landskapsåklagarmyndighetens agerande i ett ärende som gäller händelser som ägde rum i januari 2011.
Anmälaren anser att båda myndigheterna har försummat sina uppgifter, eftersom de tre polisanmälningar som gjordes antingen preskriberades eller ledde till åtalseftergift.
I ärendet hade en person polisanmält tre brott i början av april 2012. Polisen registrerade det som misstänkt ärekränkning i två av fallen. Det tredje ärendet registrerades som som misstänkt ärekränkning och misstänkt brott mot tjänstehemlighet av oaktsamhet. Preskriptionstiden för ärekränkning är två år. För brott mot tjänstehemligheten är den fem år.
Polisen inledde förundersökningen, men i oktober 2012 skedde en omorganisation, och ärendet överfördes till en annan undersökningsledare. Denna hade då tre månader på sig att slutföra utredningen innan den eventuella ärekränkningen skulle preskriberas.
Utredningen blev inte klar i tid. JK-ämbetet tycker att polisen borde ha kunnat slutföra förundersökningen i god tid innan åtalsrätten för ärekränkning preskriberades.
– Med beaktande av det tillgängliga materialet anser jag det vara en tillräcklig åtgärd att uppmärksamma polismyndigheten på skyldigheten att göra förundersökning utan onödigt dröjsmål, skriver Kimmo Hakonen.
Återupptar undersökning
Det misstänka tjänstebrottet hade en preskriptionstid på fem år. Men polisens undersökningsledare och åklagare trodde felaktigt att den var två år, och därför beslutade åklagaren att även denna förundersökning skulle avslutas.
Nu har polismyndigheten återupptagit förundersökningen till den här delen. JK nöjer sig därför med att uppmärksamma undersökningsledaren och åklagaren på att preskriptionstiden för tjänstebrott är minst fem år.
Anna Jakobsson
