Förslaget att höja kraven på socialarbetarnas utbildningsnivå möter en utbredd skepsis i lagtinget. Flera ledamöter i de utskott som behandlar frågan tycker att kraven borde sänkas. I dag tar kulturutskottet ställning i frågan.
POLITIK Socialarbetarna i kommunerna ska klara att bemästra många olika områden. De måste klara av att hantera allt från barn med problem till personer med ekonomiska problem. Det är en anledning till att landskapsregeringen föreslår att alla socialarbetare ska ha en femårig examen. Nivåkravet är egentligen detsamma som tidigare, men den stora förändringen ligger i att man samtidigt föreslår att möjligheten att söka dispens från utbildningskravet slopas från år 2013.
Det riskerar enligt många politiker att leda till att alla socionomer som har en kortare svensk examen drar sig för att söka jobb på Åland. Ett fenomen som har särskild betydelse eftersom så många av de åländska studenterna i dag väljer en vidareutbildning i Sverige.
Vill ha mer beslutsmakt i lagtinget
Förslaget om de skärpta kraven regleras delvis i ett lagförslag och delvis i en förordning. Förordningen är det upp till landskapsregeringen att anta och det är där själva kravet på fem års examen preciseras.
Det förhållandet kritiseras av somliga lagtingsledamöter. De tycker att antalet utbildningsår borde fastslås i lag, av lagtinget. Det är nämligen lagtinget som beslutar om förändringens andra del, själva lagförslaget. Det behandlas för närvarande av kulturutskottet och ska vidare till social-och miljöutskottet.
Efter en sondering bland de berörda utskottens medlemmar står det klart att många är skeptiska till att alla socialarbetare ska krävas på en femårig examen. En del menar att det borde vara ett lägre utbildningskrav för den som inte har en chefsposition, andra att behörighetskraven inte får skilja sig från Sverige. Roger Jansson (fs) går så långt som att säga att hela lagförslaget borde dras tillbaka.
Mycket talar för att utskotten kommer att lämna ifrån sig ett nytt förslag till lösning på behörighetskraven.
Veronica Thörnroos (c) kulturutskottet.
-Åland har en stor del av våra studerande i Sverige och där är utbildningen 3,5 år. Vi vill inte stänga dörren för dem att återvända till Åland, överlag borde vi ha samma behörighetskrav här som där.
-En möjlig väg för den gruppen är kompletterande utbildningar där lagstiftningen skiljer sig. Men om kraven är för höga kan det avskräcka. Centern vill inte se en lång rad kompletteringskrav.
Ulla-Britt Dahl (lib), kulturutskottet.
-Att sänka kraven rakt av till 3,5 års utbildning är en för drastisk förändring. Men för ledande personer tycker jag att det ska krävas fem års examen.
Hur ska man lösa situationen för de ålänningar som har studerat i Sverige?
-En möjlighet är att man visar att man har rätt kunskap genom en examen. Sedan kan det bli aktuellt med kompletterande utbildning inom åländsk och finsk lagstiftning.
Margaret Lundberg (lib), kulturutskottet.
-I ledande position behövs en utbildning på fem år, men om flera socialarbetare finns på samma arbetsplats behöver kraven inte vara de samma.
Roger Jansson (fs), social- och miljöutskottet.
-Landskapsregeringen borde dra tillbaka lagförslaget. Om vi ska ha högre krav på utbildningsnivå borde det skrivas in i lagförslaget så att lagtinget kan ta ställning till det. Det är fel att ta ett så pass viktigt beslut på landskapsregeringsnivå.
-Det är rimligt att ha ett högre utbildningskrav på en chef, men man ska ha olika behörighetskrav beroende på vilken arbetsuppgift man har.
Carina Aaltonen (s), social- och miljöutskottet.
-Behörighetskraven blir för stränga om alla ska avkrävas en femårig examen. Vi borde inte ha högre krav här än i Sverige eftersom det är där många utbildar sig.

Åke Mattsson (lib), social- och miljöutskottet.
-Jag väger mot att vi borde följa den svenska behörighetsnivån, men jag tycker att man också ska ordna utbildningstillfällen i åländsk lagstiftning på landskapsnivå. En annan möjlig lösning är att man skapar ett tentamenssystem för att göra en person med svensk examen behörig på Åland.

Sirpa Eriksson (lib), social- och miljöutskottet.
-Det sociala arbetet blir allt mer komplicerat och jag tror att det i de flesta fall är berättigat med en femårig examen. Vi måste komma ihåg att det till sist bara är runt 60 tjänster som berörsav förändringen och att det inte väntas några stora pensionsavgångar.
-Sen tror jag inte att det är behörighetskraven som avskräcker folk från att söka jobb på Åland. En viktigare fråga för att rekrytera personal i framtiden är lönerna. Socialarbetare är en högutbildad grupp med en lön som släpar efter.
Fredrik Karlström (ob) och Johan Ehn (fs) i kulturutskottet och Henry Lindström (c) i social- och miljöutskottet.
Dessa utskottsmedlemmar vill inte yttra sig innan utskottsbehandlingen är klar.

Tone Nordling