Som Ålandstidningen berättade i gårdagens tidning hotas den åländska potatisskörden av torkan. Hettan sätter stopp för potatisens tillväxt och i många fall är hoppet för en god skörd ute.

Enligt specialodlingsrådgivare Knut Andersson, som håller kontinuerlig kontakt med potatisodlarna, är det många som jämfört årets säsong med den torra sommaren 2018.

– Men skillnaden är större, då var det varmare tidigt på säsongen, nu var maj månad ändå relativt kall. Så det blev inte lika intensivt från start i år, säger han.

Oavsett vilket verkar klimatförändringarna göra att vi får räkna med nederbördsfattiga somrar, något som odlarna behöver agera på.

– Många diskuterar bevattningsstrategier, hur man kan optimera bevattningen i produktionsgrödorna generellt. Det kanske inte är hållbart att vattna en gång i veckan när det inte kommit nederbörd, som man kört på tidigare.

Hamnar efter

Potatisen i de åländska jordarna borde växa med ett ton per dag den här tiden på året.

– Men det gör den inte och kommer det frukt blir det bara ett problem. Det är många odlare jag pratat med som säger att ska man ha potatis behöver man ha anläggningar som ger möjligheter att vattna hela säsongen, säger Knut Andersson.

De som tidigare inte haft råd att investera i egna bevattningsanläggningar får ju inte de bästa förutsättningarna en sådan här säsong att göra det framöver heller. Hur resonerar odlarna?

– Man hamnar lite efter, helt klart. Det går att investera upp sig, men då behöver man bygga en ordentlig damm och införskaffa ordentlig infrastruktur för att bygga ett bra bevattningsnät. Även om det är en försäkring är det en stor kostnad, man ska kunna lägga ut pengarna med en gång. Och de förutsättningarna har som du säger inte getts de senaste åren.

Finns det de som pratat om att ge upp?

– En del diskuterar att ta uppehåll några år för att se om vädret ändrar sig över somrarna, om vi får mer regn. Men det finns också de, ett fåtal, som till och med diskuterar att lägga ner.

Vad ger du för råd till potatisodlarna?

– Strategier för bevattning blir det viktigaste framöver. Det kanske också är så att man ska dra ner på arealen om man inte har möjlighet att bevattna, får du inte ut tillräcklig skörd så det bär sig finns det kanske andra produkter att odla på övrig mark i stället. Det är ändå företag vi pratar om, det måste finnas lönsamhet, säger Knut Andersson och fortsätter:

– I framtiden kanske man ska skifta med grannar som har möjlighet till bevattning, men som inte använder den. Eller gå ihop fler grannar och bygga en damm. Men det är inget man diskuterar tror jag, även om det skulle hjälpa lantbruket och markägarna i stort. Det kräver att människor ska samarbeta och det vill folk inte alltid.

Stigande priser

Men något behöver göras, menar han, för att säkra stabilare skördar framöver.

– Vi kan uppenbarligen inte förlita oss på att det kommer regn. En förändring krävs och risken är att produktpriset stiger gentemot konsumenten men det kanske det är värt med tanke på att vi vill ha lokal produktion.

I år odlas potatis på drygt 600 hektar mark, en minskning från fjolårets 650 hektar. Ett 40-tal odlare levererar potatis till chipsfabriken.