Få entreprenörer visade intresse för snöplogning och privatiseringen går snarare bakåt än framåt - tvärt emot den politiska viljan.
Entreprenörerna Niclas Häggblom och Gustaf Sirén menar att kort anbudstid, ineffektiva distrikt och böter skrämt bort privata aktörer.
TRAFIK Den 1 december rapporterade Ålandstidningen att få privata entreprenörer nappat på landskapets försök att öka privatiseringen av vägunderhållet. Det finns tolv plogningsdistrikt och det kom in åtta anbud, varav ett förkastades.
Niclas Häggblom är en av entreprenörerna som skickade in anbud och fick ett distrikt.
Han tycker inte att det är konstigt att få anbud lämnades in, den främsta orsaken är enligt honom att anbudshandlingarna kom ut så sent.
- De kunde ha lämnats ut redan i våras, men de kom ungefär en månad innan jouren startade. Det är väldigt hastigt på för de nya som behöver få tag på grejer.
Ploganbuden gäller tre år framåt, med möjlighet till förlängning på tre år till.
Böter skrämmer
Distrikten gjordes om och blev större inför årets upphandlingar. N. Häggbloms åkeri har ett distrikt som innefattar mindre vägar i Eckerö och Hammarland.
- Jag får köra med plogen uppe på stora vägen, det känns dumt. Landskapet tar de bästa vägarna själva.
Det innebär också att han har en väg i Eckerö och en i Hammarland med högsta prioritet, alltså vägar som ska plogas först. Det är inte effektivt tycker han, och han säger att det är ännu en anledning till att det blir mindre intressant för många att lämna anbud.
Vitesbelopp är en tredje anledning enligt Niclas Häggblom. Om en maskin går sönder eller något händer så att vägen inte plogas får entreprenören betala en bötessumma.
- De nya i branschen funderar nog efter en gång extra.
Både sommar- och vinterjobb
Ålands schakt skickade inte in något anbud i år.
- Vi var bara intresserade av de större vägarna, men de kör landskapets vägunderhåll själva, säger Gustaf Sirén.
Han föreslår att entreprenörer även borde erbjudas vägunderhållsarbete sommartid, det skulle locka fler att lämna bud.
- Då blir sysselsättningen jämnare under året. Sopning, skyltar, utsättning av plogkäppar med mera. Förr var det fler privata plogare som skötte sommarunderhåll än det är nu.
Gustaf Sirén menar att fler entreprenörer skulle intressera sig för vägunderhåll om landskapet släppte mer av underhållet till privata företag.
- I det privata kan vi tvingas till permitteringar när det finns lite jobb. Så måste det även kunna vara på landskapet, säger han.
"För stora distrikt"
Anbudshandlingarna som fått kritik av entreprenörerna har tagits fram av vägunderhållschef Björn Ekblom. Han håller med om att de kom för sent. Förstoringen av distrikten var det som sinkade honom, och han tror att de stora distrikten kan ha en del i det minskade intresset.
Den största kritiken mot anbudshandlingarna handlar om att plogningen bjöds ut så sent.
- Det kan jag hålla med om. Jag började arbeta med handlingarna i maj, men det tog längre tid än förväntat. Från politiskt håll beslutades det att distrikten skulle göras större. Det var ett vansinnigt stort jobb som tog 300 arbetstimmar, jag gjorde allt själv.
Han förklarar att det även beslutades att entreprenörerna skulle få möjlighet att sköta jourverksamheten själva, det tog också tid. Den som plogar skulle då kalla ut sig själv, nu sköts det av landskapets personal.
- Det var ingen entreprenör som var villig att göra det. Det är bekvämt som det är för dem och de slipper ta hela ansvaret.
Men de blir bötesskyldiga om vägen inte plogas?
- Ja, om arbetet inte sköts. Man måste kunna ställa samma krav på de privata som det ställs på oss. Men vi försöker bjuda till, vi hade en som hade lite problem att hinna med och då tog vi bort två vägar från distriktet.
Varför tar ni de stora vägarna själva?
- Det är av ekonomiska anledningar. Det blev billigare för oss att göra det själva jämfört med de anbud som kom in, vilket bland annat beror på att vissa entreprenörer inte har sidoplogar. Men den dagen de har det har vi ett annat läge.
Skulle det vara möjligt för de som plogar att även erbjudas att sköta sommarunderhåll?
- Åland är lite för litet. Då skulle man behöva ta hand om hela fasta Åland, om det ska löna sig att köpa in all specialutrustning som krävs.
Björn Ekblom menar att fem till sju entreprenörer tillsammans med landskapets vägunderhåll är vad som behövs, även om det från landskapsregeringen kommit bud på att privatiseringen ska öka.
- Det har snarare minskat. Om distrikten inte gjorts större hade kanske fler känt sig säkra på att de kan klara av det.
- Men min uppgift är att underhållet fungerar, säger han.

Ålandstidningen