Flera av de jordbrukare på Åland som får stöd från EU producerar inget på sina marker. Enligt Sölve Högman, chef för jordbruksbyrån, behöver man inte producera något för att få gårdsstöd, det viktiga är att man håller marken öppen.
JORDBRUK Flera läsare har den senaste veckan hört av sig till Ålandstidningen och undrat om alla de cirka 600 jordbrukare som får EU-stöd på Åland faktiskt producerar något på sina marker.
-Det förekommer att jordbrukare har stöden som sin enda inkomstkälla. Att man håller marken öppen och odlar gräs som man sedan ger bort. Sådana finns det nog ganska många på Åland, säger Sölve Högman.
Även om detta kan låta konstigt är det nämligen inget krav att man faktiskt producerar något och säljer det för att få gårdsstöd. Orsaken är att EU de senaste åren reformerat sin jordbrukspolitik för att göra det mer marknadsanpassat.
-EU:s jordbrukspolitik har sina grunder i Romfördraget från 1950-talet. Man ville skapa en stabil marknad för jordbruksprodukter samtidigt som man garanterade billiga och säkra livsmedel för konsumenterna.
Miljövänligt att inte odla
Skyddstullarna man införde fungerade till en början, men efter ett tag skapades stora överskott på mjölk, kött, spannmål och andra produkter som skyddades av tullarna. Produkterna dumpades på världsmarknaden.
-Man började därför reformera jordbrukspolitiken i slutet av 1980-talet. Man lät priserna sjunka och började i stället betala ut stöd.
-Gårdsstödsreformen var ett resultat av förhandlingar inom WTO. I och med reformen spelar det inte så stor roll vad man producerar. Jordbrukaren får producera det som marknaden efterfrågar samtidigt som stödet utgör en grundtrygghet.
Sölve Högman säger att EU-kommissionen faktiskt hellre ser att jordbrukarna håller sina marker öppna än att de ägnar sig åt högproduktivt jordbruk med mycket bekämpningsmedel och gödsel. Man anser att det är bättre för miljön.
Någon åldersgräns för stödet finns inte heller, många av de som inkasserar stöden är redan pensionärer.
Är det inte lite problematiskt att man får stöd utan att man odlar något?
-Jo, det kan det ju vara. Man kan ifrågasätta om detta är bra, men det är bra för miljön i alla fall.
50 kontrolleras på plats
Frågan är även hur noggrant man kontrollerar de som får stöd. Cirka 600 jordbrukare får stöd på Åland, kontrollerar man verkligen dem alla?
-Vi går först igenom handlingarna rent skrivbordsmässigt för att se om alla villkor är uppfyllda och att allt är står rätt till. Sedan görs olika korskontroller och vi kontrollerar även det som står i ansökningarna mot satellitkartor för att se om arealerna stämmer.
-Av de cirka 580 stycken som får bidrag besöker vi ungefär ett 50-tal varje år för kontroller på plats.
Hur väljs de ut?
-Genom en riskanalys. Om man får stora stöd, har haft fel i sin ansökan tidigare eller inte fått besök av oss förut är risken större att vi väljer dem.
Hur många av dessa 50 hittar ni felaktigheter hos?
-Små arealjusteringar är ganska vanliga. Direkta fel hittar vi en del, speciellt när de gäller miljöstöden. Det kan vara att man glömt analysera näringsämnen i jorden eller att man brustit i dokumentationen.
Hur många tjänster hos er tar dessa stöd i anspråk?
-Vi är tio stycken och fem av oss spenderar nästan all vår tid på att arbeta med dessa stöd. Fast det är ganska lite i jämförelse med andra regioner.

Ålandstidningen