Enkäten Hälsa i skolan görs vartannat år av Institutet för hälsa och välfärd (THL), i dagarna publicerade man resultatet av den senaste undersökningen – och resultaten är oroväckande för Ålands del.

Redan i den föregående enkäten från 2019 framgick det att åländska skolungdomar mådde sämre än genomsnittet i Finland. Då tillskrev man #Metoo en portion av resultaten.

– Jag tror att den har gjort det lättare för flickor att tala om saker man tidigare inte vågade lyfta, sade Wille Valve (MSÅ) år 2019.

Blivit ännu värre

Rädda Barnen på Åland använder enkätsvaren som ett underlag i sitt arbete, och där lyfter man redan nu fram ett antal exempel från årskurerna 8 till 9 på Åland.

Bland annat kan man utläsa att andelen unga i den åldersgruppen som är mycket nöjda med livet har minskat överlag, och att Åland har det lägsta antalet lyckliga unga i hela Finland.  Man konstaterar också att andelen ungdomar som känner sig ensamma har ökat sedan den senaste undersökningen, och att det på Åland finns flest unga som känner sig ensamma.

Jonna Varsa som är barnkonventionsansvarig vid Rädda Barnen på Åland säger att enkäten generellt verkar visa på oroväckande siffror i hela landet.

– Det är tydligt, och de här sakerna har visat sig vara ett problem på Åland redan i tidigare undersökningar – och nu verkar problemen ha blivit ännu värre, säger hon.

Konkreta insatser krävs

Hon anser att de oroväckande siffrorna kommer att kräva ett aktivt arbete.

– Gällande sexuellt ofredande hade vi högre siffror än övriga landet redan i den förra undersökningen, och det faktum att problematiken nu verkar ha blivit ännu värre kräver insatser, säger hon.

Barn och unga får ofta höra klyschor som att ”det kräver aktivt arbete” och att ”samhällets aktörer måste samarbeta” för att lösa problem. Men vad görs det rent konkret?

– Vi på Rädda Barnen har sammanställt det åländska civilsamhällets rekommendationer till olika delar av samhället för att säkerställa barnens rättigheter. De gäller exempelvis tillgången till skolkuratorer och psykologer som kan hjälpa i skolhälsovården. Vi har även listat ett tiotal förslag på saker som kan göras rent konkret, och det är också viktigt att vi som träffar barn på olika sätt får bättre förutsättningar att kunna fråga hur de mår och vad de behöver.

Färre berusar sig regelbundet

Trots de dystra siffrorna är inte allt i enkäten nattsvart för Ålands del. Den visar också att andelen unga som berusar sig minst en gång per månad, har minskat sedan 2019. Också tobaks- och snusanvändningen är på nedgång i årskurerna 8 och 9.

– Det är jättepositivt och glädjande, säger Jonna Varsa.

Mår unga ålänningar överlag så dåligt som man får intrycket av, eller är Åland en trygg plats att vara barn på?

– Det är en fråga vi har jobbat med under sommaren, och det har framkommit att det finns en stor problematik med mental ohälsa. Man vågar fortfarande inte riktigt prata om den saken. Många ungdomar som vi talade med i somras uttrycker att det är svårt att söka och få hjälp.

Hon menar vidare att många unga mår bra, men också att många som tillhör olika minoriteter och andra sårbara grupper, har det tufft.

– Det här är viktigt att beakta när vi börjar jobba med enkätresultaten, säger hon.

Kan det vara så att åländska ungdomar egentligen inte mår sämre än övriga unga i Finland, att man snarare tenderar vara mer öppen om sitt mående än i andra delar av landet?

– Det kan jag inte ta ställning till, men Ålandsspecifika siffror analyseras mer djupgående i en rapport som landskapsregeringen beställde efter enkäten 2019.

Rapporten hon hänvisar till heter ”Utsatthetens bredd och djup”. Den är framtagen av Nordic Equality team på uppdrag av Ålands landskapsregering, och finns att läsa på LR:s webbsidor.