På ambulanshelikopterbasen finns alltid tre personer på plats – en pilot, en sjukskötare och en HTC (HEMS technical crew). Som HTC bistår man piloten under uppstart, flygning och landning. Väl på plats skiftar arbetsuppgifterna från den mer tekniskt inriktade flygrollen till att tillsammans med sjukskötaren ta hand om och hjälpa patienterna. En HTC fungerar alltså som en viktig länk mellan pilot och sjukskötare.
Under tidigt 90-tal tog akutens helikopterverksamhet sin början på Åland. Länge var det Skärgårdshavets Helikoptertjänst Ab som ägde helikoptern. Sedan dess har verksamheten pågått i olika former fram till februari 2019 då landskapet gjorde en stor upphandling.
– De ville ha en större helikopter med möjlighet till bättre vård, säger piloten Joachim Berggårdh.
Han är anställd av det brittiska företaget Babcock International medan Tomi Furu är anställd av Mariehamns räddningsverk och sjukskötaren Maria Karlsson av ÅHS.
– Vi utför primäruppdrag främst i skärgården men också på fasta Åland där helikoptern kan assistera ambulansen, säger Maria Karlsson.
Deras utryckningar består av primär- och sekundäruppdrag. Ett primäruppdrag innebär akuta flygningar från skadeplats till vårdinrättning medan sekundäruppdrag är sjukhusflygningar till exempel till Åbo, Helsingfors eller Uppsala sjukhus. Dessa flygningar behöver göras då en persons skada eller sjukdom behöver vård som inte finns tillgänglig på Åland.
– Det kan vara allt från operationer och trauman till neurokirurgi, säger Maria Karlsson.
Hur lång tid tar det för er att komma iväg vid en utryckning?
– Vi är i luften på knappa tio minuter. Allt från fem till tio minuter, säger Joachim Berggårdh.
I år har de hittills utfört 311 flygningar. Under hela 2020 var antalet 459. På sommaren är primäruppdragen fler då aktiviteten i skärgården ökar och det är vädermässigt möjligt att genomföra fler flygningar. Helikoptern tål hårda väderförhållanden men vid exempelivs isiga förhållanden kan det bli svårt att komma iväg.
– Då får man hitta andra lösningar. Till exempel kan sjöräddningen, sjöbevakningen eller ambulansen rycka ut i stället. Det beror på situationen, säger Tomi Furu.
Stöd av varandra
Tiden mellan uppdragen ägnas åt övningar, genomgång av utrustning och att hålla sig i gång.
– Det är också viktigt med vila och uppstår det dötid mellan uppdragen försöker vi sköta administration och övningar i stället, säger Joachim Berggårdh.
När det kommer in ett larm gäller det att snabbt ställa om, jobba strukturerat och inte drabbas av panik.
– Vi är så rutinerade så det blir ingen panik, säger Joachim Berggårdh.
– Det är viktigt med bra kommunikation, säger Maria Karlsson.
Efter varje utryckning har de en kort genomgång där de diskuterar vad som gick bra och vad som kunde ha gått bättre.
Är det vanligt att man ältar traumatiska händelser utanför jobbet?
– Man får ju lärdomar av allt och sedan måste man lämna saker bakom sig. Vi är också bara människor, säger Tomi Furu.
– Vi har alltid stöd av varandra. Det kan vara saker man går runt och funderar på och då pratar vi om det, säger Maria Karlsson.
Larmen som kommer in från alarmcentralen är prioriterade enligt A-, B-, C- och D-larm. När en ambulans kör med blåljus och sirener på handlar det om prioritet A eller B. De larm som hör till prioritet C och D har bedömts som mindre brådskande. Det är sällan ambulanshelikoptern behöver rycka ut på D-larm då det oftast handlar om patienter som kan ta sig till sjukhus på annat sätt.
– När det gäller sekundärlarm är det lite bakvänt. Då är det sjukhuset som ringer till oss för att kolla om vi är tillgängliga och har flygväder. Sedan är det vi som ringer till alarmcentralen, säger Tomi Furu.
Inne i ambulanshelikoptern finns det plats för en patient. Det gäller alltså att prioritera om det finns flera personer i behov av vård.
– Det finns ett färdigt system för prioritering som vi utgår från. Vi måste avgöra vad som är mest livshotande, säger Joachim Berggårdh.
Är ni aldrig rädda när ni åker på uppdrag?
– Det är klart att man vid vissa fall tänder till mer än vid andra. Värst är nog ovissheten, när man inte vet vad som väntar och inte kan förbereda sig, säger Tomi Furu.
– Vi får ofta information efteråt hur det har gått för patienterna på sjukhuset, säger Joachim Berggårdh.
När man jobbar på en ambulanshelikopterstation är ingen dag den andra lik. De har ett möte på morgonen för att stämma av eventuella bokningar men efter det kan arbetsdagen se ut precis hur som helst.
– Den här typen av jobb passar kanske inte för personer som ogillar överraskningar, säger Maria Karlsson.
– I det här yrket träffar vi allt från nyfödda till äldre med varierande sjukdomsbilder, tillägger hon.
– Det är en lärprocess hela vägen. Det finns alltid något nytt att lära sig, säger Tomi Furu.
