Peter Granberg och Karl-Johan Henriksson är tillsammans ägare av bolaget Djurholms fisk vilket i sin tur är majoritetsägare i Brändö Lax.

– Jag var varit med sedan starten av Brändö Lax. Till en början var jag involverad i slakteriprocessen men sedan ungefär tio år tillbaka är jag företagets vd, säger Karl-Johan Henriksson.

På Brändö Lax odlas mestadels regnbåge men även sik.

– Fisken förädlas inte efter slakt på odlingen, men vi tar vara på rommen och den utgör en relativt stor del av verksamheten.

Odlingsprocessen

På våren planteras sättfisk i kassarna ute i havet.

– Sättfisken köps in från Finland. Den får växa mellan ett och ett halvt och två år innan den slaktas.

Fisken får växa till sig i stora kassar ute i havet. En kasse rymmer ungefär 40 ton fisk. Karl-Johan Henriksson säger att det finns många faktorer att ta i beaktande gällande utfodringen.

– Fisken matas med ett foder bestående av fisk, oljor och mjöl. De ska äta en och en halv procent av sin kroppsvikt. Det tar ungefär en halvtimme att utfodra en kasse med 600 kilo foder åt gången.

När fisken är stor nog att slaktas transporteras den med sumpbåt från havet till nya kassar intill anläggningen på land.

– Först bantas fisken mellan två och tre veckor innan slakten, det får nämligen inte finnas foder kvar i tarmarna när de slaktas. Sedan sumpas fisken i nya kassar innan den slutligen slaktas här på odlingen, säger Karl-Johan Henriksson.

Gästarbetare under högsäsongen

Thomas Sjöman har också varit med sedan starten av Brändö Lax och är arbetsledare för slakteriet.

– Regnbågen väger mellan två och tre kilo vid slakt medan siken är mindre, den väger runt ett kilo. Nu under sommaren när det inte sker någon slakt är det mestadels jobb med utfodring och diverse underhållsarbeten på fiskodlingen, säger han.

Högsäsongen är under senhösten då fisken ska slaktas för att sedan distribueras vidare till grossister i Finland. Bara en ytterst liten del säljs till åländska grossister som Fina Fisken och Chipsters.

För att hinna med de bråda dagarna under slakten behöver företaget tillkalla extra personal.

– Målsättningen är att hålla hela verksamheten på Brändö, därför slaktas fisken här, säger Karl-Johan Henriksson.

Gästarbetarna är ofta återkommande personal från Estland och Rumänien.

– De inkvarteras i sommarstugor och i de få lediga lägenheter som finns i kommunen. Det brukar alltid vara ett pussel med att lösa boende till alla, säger han.

Omtvistad bransch

Karl-Johan Henriksson säger att företaget omsätter omkring 20 miljoner euro årligen och att företaget således är en viktig näring för kommunen.

– I skärgården är havet vår odlingsmark. Turismnäringen är också viktig, men den är bara bärande säsongsvis.

Han framhåller att miljöaspekten och skattegränsen utgör några krävande utmaningar att jobba med.

– Politikerna i Finland och i EU säger att volymen av fisk behöver öka, men miljöaspekten utgör ett hinder. Miljömässigt är branschen inte så illa som man vill göra gällande här på Åland. I själva verket står fiskodling bara för en liten andel av de totala utsläppen i miljön, säger Karl-Johan Henriksson.

Han menar att det i dag i princip är omöjligt att få tillstånd för att starta nya fiskodlingar på Åland just därför att miljöaspekten är så pass omtvistad.

Beträffande företagets framtid säger Karl-Johan Henriksson att det är upp till de åländska politikerna att besluta om företaget ska producera mera fisk eller inte.

– Vi är ett viktigt företag och kommunen skulle bli lidande om vi inte fanns. Jag tror dock det finns vägar att hitta framåt men det är svårt att säga säkert hur branschen kommer se ut i framtiden.