Ska det i fortsättningen krävas finskt medborgarskap för att få hembygdsrätt? Enligt lantrådet Viveka Eriksson (Lib) är regeringen i Helsingfors fortfarande mot att kravet slopas. Dessutom varnar en jurist vid justitieministeriet Åland för att röra för mycket i hembygdsrätten. Annars kan Åland gå miste om EU-undantagen.
I april 2008 tillsattes en parlamentarisk kommitté vars uppgift bland annat var att se över hembygdsrätten. Enligt det uppdrag kommittén fick skulle man särskilt titta på kravet på finskt medborgarskap för att få hembygdsrätt.
I fjol presenterade kommittén sina slutsatser, och föreslog att hembygdsrätten förändras i två viktiga avseenden. Dels ska kravet på finskt medborgarskap avskaffas, ett beslut som måste tas av Finlands riksdag och lagtinget.
Dessutom föreslog kommittén att studier utanför Åland inte räknas med i den tidsperiod som leder till förlust av hembygdsrätt. Det vill säga, de som har hembygdsrätt ska kunna kunna studera utomlands hur länge de vill, utan att förlora den.
Många berörs
Klart är att detta är två förslag till åtgärder som berör många både på och utanför Åland. Hur många fler som skulle söka hembygdsrätt om det inte krävdes finskt medborgarskap vet ingen.
Det bor däremot för närvarande, enligt Åsub:s siffror, 4.000 personer på Åland som inte har hembygdsrätt, många av dem från Sverige. Många av dessa skulle högst troligt söka hembygdsrätt om det inte innebar att de måste söka finskt medborgarskap.
Att det skulle bli svårare att förlora sin hembygdsrätt om man flyttar från Åland skulle även det påverka många. Varje år förlorar i genomsnitt 160 personer sin hembygdsrätt för att de bott mer än fem år utanför Åland.
-Hur många ålänningar som bor utomlands, och som förlorat sin hembygdsrätt, vet ingen. Men vi kan se att ungefär en tredjedel av de som föds på Åland flyttar härifrån. Så gissningsvis finns det mellan 5.000 och 10.000 ålänningar som bor utomlands, säger Kenth Häggblom på Åsub.
Ändrad praxis
Frågan är om kommitténs olika förslag blir verklighet. De presenterades för över ett år sedan, men ännu har inget hänt.
Anders Eriksson (ÅF) lämnade i våras in en motion om att man i brådskande ordning borde lösa problemet med studerande som blir av med sin hembygdsrätt. Men han tror inte regeringen förmår lösa problemet.
-Nej, så länge Roger Eriksson är ansvarig minister händer det ingeting. Tyvärr, så illa är det. Först när man bytt kansliminister eller vi fått en ny regering kan detta förslag bli verklighet.
Lantrådet Viveka Eriksson säger däremot att man försöker finna en väg för att snabbt förverkliga denna reform.
-Det är ett av de förslag kommittén kom med som ska verkställas. Problemet är att vi just nu har ett stort lagstiftningsbehov. Om det krävs en lagändring hinner vi inte med detta under våren.
-Det som vi arbetar med just nu är att se om man kan komma åt problemet med studenter som förlorar sin hembygdsrätt med en ändrad praxis. Det kanske inte behövs en lagändring.
Finland motsätter sig
Den andra föreslagna reformen, att frikoppla hembygdsrätten från kravet på finskt medborgarskap, är på intet sätt en ny tanke. Reformen har tidigare strandat på att den kräver att självstyrelselagen ändras, vilket innebär att Finlands riksdag måste ge sitt godkännande.
-Redan på den tiden då jag var lantråd tog vi upp just detta i våra förhandlingar, men i det skedet var Finland inte beredda att gå med på det. Vi förhandlade med justitieministern Johannes Koskinen om just detta flera gånger, under 2006-2007 tror jag det var, men svaret blev alltid nej, säger talmannen Roger Nordlund (C).
Vad angav de för skäl?
-Egentligen fanns det inget sakligt argument förutom att man upplevde att det skulle bli en konstig situation att en person som inte är finsk medborgare kan bli "medborgare" på Åland.
De åländska politikerna hävdar ännu i dag att problemet med denna reform är att Finland motsätter sig den.
-I denna fråga är vi politiskt helt eniga, och det är märkligt varför man inte gör något. Men i detta fall är det Finland som är bekymret, säger Anders Eriksson.
Förhandlingar pågår
Lantrådet Viveka Eriksson säger att man har inlett förhandlingar med Finland i just denna fråga, men att man fortsättningsvis stöter på motstånd i Helsingfors.
-Vi har tagit upp frågan i våra förhandlingar med regeringen, och då främst med Ålandsministern. Men vi har även informerat statsministern. Det är samma tongångar som tidigare. Vi har inte fått det bekräftat att det är något de kan gå med på.
Varför är man negativ till att frikoppla hembygdsrätten från finskt medborgarskap?
-Emellanåt förstår man faktiskt inte varför de är negativa. Jag antar att de anser att de bevakar sina intressen, men jag kan inte se att denna ändring skulle vara något problem. Det är en helt annan rörlighet i EU i dag och vi har många olika nationaliteter på Åland. Jag kan faktiskt inte säga varför Finland är emot att ta bort kravet på finskt medborgarskap.
Större paket
Viveka Eriksson påpekar däremot att denna reform är del av ett större paket där man vill göra om självstyrelselagen på flera punkter.
Om man går in för att frikoppla hembygdsrätten från finskt medborgarskap lär det ske samtidigt som man genomför de andra ändringar av självstyrelselagen en parlamentarisk kommitté just nu arbetar med. Bland annat en åländska ramlag.
Därmed kan det dröja ganska länge innan denna reform av hembygdsrätten blir verklighet, något Viveka Eriksson känner viss frustration över.
-Speciellt när man måste ta till förhandlingar tar det lång tid. Men jag är övertygad om att det är bra att arbeta systematiskt och målmedvetet. Till slut når vi vårt mål, men det lär ta tid, särskilt när det handlar om kravet på finskt medborgarskap för att få hembygdsrätt.
EU-undantag
Lagstiftningsrådet Sten Palmgren är expert på just dessa typer av frågor. Enligt honom tar Åland en stor risk om man gör för stora ändringar i hembygdsrätten.
-Min personliga åsikt är att detta är en stor viktig sak och att Åland måste reda ut alla tänkbara konsekvenser. Hembygdsrätten är en av grundbultarna i Ålandsprotokollet.
-När Åland anslöt sig till EU fick man ett antal undantag. Risken är att om man rubbar något som är grunden för de nuvarande undantagen kan det hända att grunden rasar ihop.
Viveka Eriksson håller inte med.
-Ålandsprotokollet tar fasta på att det inom självstyrelsen finns vissa undantag, där till exempel näringsrätten är diskriminerande. Dessa undantag är tryggade och jag förstår inte varför de skulle rubbas av att man tog bort kravet på finskt medborgarskap.
-Men Sten Palmgren är en duktig jurist, så det kan hända att han hittat något. Det var dock första gången jag hört just detta.
Om det båda förändringarna går igenom får de i alla fall en given effekt: fler, speciellt unga och inflyttade, får hembygdsrätt. Och den viktigaste konsekvensen av detta är att fler får rösta och ställa upp i lagtingsvalet. Gynnas något speciellt parti av att antalet röstberättigade ökar?
-Jag tycker det är bra att Åland får fler medborgare. Att det är många som flyttar hit, men också att många av dem får hembygdsrätt. Men jag tror knappast det gynnar något särskilt parti, säger Viveka Eriksson.

Fredrik Rosenqvist