Hushållens avgifter för sophanteringen är för höga, det säger social-och miljöminister Katrin Sjögren (Lib). I landskapsregeringens nya avfallsplan uppmanas kommunerna att sänka avgifterna och skjuta till skattemedel.
POLITIK Inlägget är en projektil mot kommunernas linje inom det kommunala renhållningsförbundet Mise. Det bildades med utgångspunkt i att konsumenterna själva skulle betala för sitt avfall. Tanken var att sophanteringen helt skulle utgå från kommunernas budget. Så har det också blivit i förlängningen med följden att hushållens avgifter för sophanteringen har skjutit i höjden på många håll.
Den här utvecklingen blev för extrem och för impopulär bland hushållen enligt Katrin Sjögren. I avfallsplanen som just har godkänts föreslås en rejäl kursändring.
-Det vi ser är att systemet blev helt kontraproduktivt. Det uppmuntrade inte konsumenterna till en bättre sophantering, det skapade mest missnöje, säger hon.
"Medborgarna glöms bort"
Enligt Katrin Sjögren har kommunerna gått för långt i att frånsäga sig sitt ansvar för sophanteringen.
-Kommunerna ska finansiera delar av basservicen, som administrationen. Det gör man inte i dag, i stället skjuter man över alla kostnader och allt ansvar på hushållen. Vi menar att man i stället ska sträva efter en låg grundavgift för hushållen.
Men kommunerna säger att det är lagstridigt med skattefinansiering, vad svarar du på det?
-Det där är ett envist påstående men vi gör en annan tolkning av lagen. Skattefinansiering till vissa delar kan komma på fråga om det gynnar återvinningen på Åland.
-För att svära i kyrkan: Kommunerna ser i dag bara på saken ur sitt egna kommunala perspektiv och glömmer bort medborgarna. Det måste vi ändra på. Sophanteringssystemet ska uppmuntra individen att sopsortera och minska avfallet och där har kommunerna ett stort ansvar.
I avfallsplanen försöker landskapsregeringen att ta ett helhetsgrepp i sophanteringsfrågan. Det har inte varit lätt för den arbetsgrupp som tog fram förslaget att sammanjämka alla åsikter.
-Det är otroligt spretigt, några kommuner vill att landskapet tar över avfallshanteringen, andra tycker inte att landskapet ska lägga sig i alls, andra vill att det ska vara avgiftsfinansierat och ytterligare andra att det behövs samhällsstöd.
Oklar effekt för Mise
Den stora frågan är förstås hur planen kommer att påverka Mise. Katrin Sjögrens eget parti Liberalerna har gått in för att skrota Mise, men hur det blir med den frågan är upp till kommunerna att besvara enligt Katrin Sjögren.
-Vi tar inte ställning till Mise som sådant, men vi uppmanar till samarbete på sophanteringsområdet och ett enhetligt avgiftssystem. I dag kommer kunderna i kläm mellan olika regelverk.
En bestämd kurs
Hur troligt är det att kommunerna kommer att följa det här om det bara är riktlinjer?
-Jag bedömer det som troligt. Vi fastställer övergripande och konkreta miljömål för kommunerna som de ska följa, svarar Katrin Sjögren.
Där ingår att minst 60 procent av avfallet ska materialåtervinnas, att 30 procent ska bli till energi och som mest tio procent till deponi. Andra nya krav är miljökrav vid offentlig upphandling, att byggnadsavfall ska sorteras för återvinning och att kommunerna ska informera medborgarna om hur man kan minska sin konsumtion.
-De senaste åren har vi påbörjat en kursändring i sophanteringsfrågan som kommer att fortsätta. Vi kan inte producera sopor som vi gör. I framtiden kommer vi att gå in för ett kretsloppstänkande. Både företag och konsumenter behöver också komma ifrån slit-och släng-mentaliteten. Vi har inte råd att slösa med resurser som vi gör, säger hon.
Grund för lagarbete
Även om avfallsplanen inte får en direkt effekt kommer den att göra skillnad på sikt. Den är nämligen utgångspunkt för arbetet med kommande lagändringar. Även på EU-nivå väntar bindande direktiv på sophanteringsområdet om ett förebyggande arbete för att minska sopmängden och ett utökat producentansvar. Producentansvaret inom EU ska gälla även för förpackningar, impregnerat trä och tidningspapper.

Tone Nordling