Att den åländska älgstammen inte mår bra är inget nytt. Inventeringen 2023 tydde, grovt uppskattat, på en nedgång i älgstammen på hela 40 procent sedan den senaste räkningen gjordes, och dessutom har kalvarnas slaktvikt rasat sedan början av 2000-talet. Konkurrens med andra klövdjur om fodret samt klimatförändringar brukar lyftas som bidragande faktorer.

För att ge den svaga älgstammen en chans att återhämta sig pausade många jaktvårdsföreningar i fjol hela älgjakten, medan några få föreningar sköt av enstaka kalvar och vuxna individer. Sju av älgarna fälldes på Föglö – en tjur, två kor och fyra kalvar. Tre kalvar fälldes i Vårdö medan Sund rapporterade in en trafikdödad tjur och en fälld kalv.

– Det behövs egentligen ingen jakt för att förvalta älgstammen i dag, ju mindre vi skjuter desto bättre, säger Robin Juslin, jaktförvaltare vid landskapsregeringen (LR).

Nya principer

Eftersom en ny treårsperiod inleds i höst höll landskapet i våras ett nytt stormöte med representanter för jaktvårdsföreningarna och jakträttsområdena. Efter det spikades en princip om att älgkalvarnas andel av de fällda djuren framöver ska vara 80 procent (jämfört med 60 procent de senaste åren och 50 procent dessförinnan).

– Kalvjakten är inte något problem. De kalvar som föds i dag håller låg vikt och är allmänt i sämre kondition än tidigare. De kommer själva inte att bli några reproduktiva älgar i framtiden.

I praktiken ska jägarna knappt kunna bedriva någon riktad jakt på vuxna djur – men ett visst utrymme har getts för att gallra bort dåligt utvecklade älgar eller alltför närgångna problemindivider.

Därtill uppmanas jaktvårdsföreningarna styra jakten så att det inte fälls fler tjurar än kor.

Balansera stammarna

Viktigast nu, säger Robin Juslin, är att jobba med den totala klövviltsförvaltningen.

– Det som kan ha störst betydelse för älgstammen är att minska konkurrensen med rådjur och vitsvanshjort genom att förvalta de stammarna mer aktivt.

I fjol noterades dock även färre fällda rådjur och vitsvanshjortar än tidigare (se faktarutan). Robin Juslin förklarar det med att snön kom tidigt och bromsade upp den sista jakten i december och januari.

– Jag tror inte det har att göra med att rådjursstammen skulle ha minskat eller att folk inte önskade att skjuta mer.

Sedan i våras samlas klövdjurens spillning in, och Robin Juslin hoppas att finansiering ska beviljas så att proverna kan analyseras. Svenska forskare har knutits till projektet, i vilket även ingår att inventera fodertillgången på över tusen provytor runt om på Åland.

– Vi vill dels se vad arterna äter, dels vill vi få ett mått på hur mycket de utnyttjar samma födoresurser. Sedan kan vi också jämföra resultaten med hur det ser ut till exempel på svenska sidan.

Om nedgången i älgstammen fortsätter, kan det då bli så att LR säger att älgen inte alls är jaktbar under ett visst antal år?

– Det är fullt möjligt att man drar i bromsen helt och hållet, men som sagt finns det fortfarande älg – stammen har inte kraschat helt.