Dramatikern och regissören Robert Liewendahl anser sig ha utsatts för ett upphovsrättsligt intrång när ett nytt manus för musikalen ”Katrina” beställdes. Han tänker ta strid för saken och deklarerar att han har för avsikt att stämma Kulturföreningen Katrina, något Hufvudstadsbladet (HBL) var först med att berätta i går. Men Kulturföreningen gör en annan upphovsrättslig tolkning och har, precis som Liewendahl, anlitat juridisk hjälp.

Dramatikern och regissören Robert Liewendahl skrev manuset till musikteatern ”Katrina” på beställning av landskapet inför 75-årsfirandet av Ålands självstyre år 1997. Den lovordade föreställningen lockade stor publik och sattes upp i två omgångar till. Han är skarpt kritisk till Kulturföreningen Katrinas beslut att skriva ett nytt manus inför nyuppsättningen sommaren 2024.

Robert Liewendahl säger att rättsliga åtgärder kan vidtas först efter att verket har framförts. Han kan inte stoppa premiären den 17 juli, men tänker agera efter det.

Är det självklart för dig att ta den här striden?

– Absolut. Jag anser att man inte har agerat enligt lagen om upphovsrätt.

Varför är det viktigt för dig?

– Det är viktigt att reda ut den här frågan. Skulle man i Finland kunna ta vilken musikal som helst, behålla musiken och låta skriva ett nytt libretto utan att över huvud taget kontakta original-librettisten? Nej, så här gör man bara inte, anser jag. Det hade också varit en annan sak om musikalen varit ett fiasko, men det blev publiksuccé alla tre åren.

Han berättar att han har varit i kontakt med advokater både i Finland och på EU-nivå.

– De säger samstämmigt att det här är fråga om ett intrång. De senaste åren har upphovsrätten i lag skärpts mycket. EU-direktiven är väldigt klargörande.

Protesterar

Robert Liewendahl säger att det kom till hans kännedom via media för ett år sedan att en nyuppsättning planerades, men ingen hade kontaktat honom och bett om hans godkännande.

– Då skrev jag till Barbro Sundback (föreningens ordförande, reds. anm.) och förbjöd det. Jag skrev vid två tillfällen, men hon och föreningen brydde sig inte om min protest. Därefter skrev min advokat till föreningen och framförde alla paragrafer i upphovsrättslagen och i EU-direktiven, säger han.

Till Hufvudstadsbladet (HBL) säger Ida Kronholm att hon tycker att Katrina i den ursprungliga uppsättningen inte sätts i första rummet.

”I det gamla manuset hör man först en kör, sedan den ena mannen, den andra och den tredje som pratar om Katrina”, säger hon.

Robert Liewendahl köper inte förklaringen.

– Det är mycket förvånande att hon uttrycker sig på det sättet. Det var synnerligen viktigt för mig att sätta Katrina i centrum, allt skulle speglas genom henne och hon var med i alla scener utom en. Kritikernas och publikens respons var att Katrina verkligen stod i centrum. Ida Kronholm säger i HBL:s artikel att mitt manus börjar med tre mansröster. Det stämmer inte, det är inga karlröster i början. Det är en kör. Mitt manus börjar med ”Sången om Österbotten”, det är dans och där träffas Johan och Katrina och har en kort dialog.

Vad tror du det verkligen handlar om då?

– Det vet jag inte. Barbro Sundback säger att manuset är trettio år gammalt, men det är många musikaler som spelas alltjämt jorden runt.

Misstänker cancelkultur

I HBL:s artikel står det att Robert Liewendahl upplever sig vara utsatt för en så kallad cancelkultur (utfrysning, reds anm).

– Man behöver bara gå in och läsa om cancelkultur. Det är en tanke som har slagit mig, men det behöver inte vara så. Barbro förnekar det. Jag vill inte gå in på det desto mer, säger han.

Liewendahl tillägger att han inte har något att invända mot manusförfattarna Carina Karlsson eller Ida Kronholm personligen.

– De har fått ett uppdrag och utfört det.