Socialdemokraterna tycker att landskapsregeringen (LR) tänker på rätt sätt när man inte sparar sig ur krisen under 2021, utan tar lån för att upprätthålla service och stöd.
– Det är bra att LR lyssnat till den delen att det är klokare att låna och sörja för att samhället står stabilt, säger Camilla Gunell.
Men partiet är också kritiskt till att regeringen varken presenterat planer på hur lånet ska återbetalas eller hur det ska skapas utrymme i framtida budgetar för amorteringar och räntor.
– Det som är problematiskt är att det inte finns några tankar på återbetalning och det finns heller inga strukturella reformer. Det är okej att låna pengar men man måste samtidigt se till att man tryggar fortsättningen och kommer ned i driftskostnader.
Liberalerna är kritiska till att man utökar fullmakten för lån. Hur ser ni på den biten?
– Det är klart att det är problematiskt. Nu blir det en situation där både landskapet och kommunerna lånar, och det är ju inte en drömsituation för någon att föreslå det. Men samtidigt skulle jag tro att när LR talar med företrädare för näringsliv, kommuner och andra grupper är det ganska entydigt budskap att ”spara inte nu”. Det är samhällets roll att stå starkt när allt rasar runt omkring en.
Slappt grepp
När det gäller just strukturella reformer framhåller Socialdemokraternas lagtingsgrupp de två största från förra mandatperioden, kortrutten och kommunreformen. Vad gäller det senaste yrkar S på att reformen ska fortsätta men att tidtabellen flyttas fram.
– På kommunreformssidan är det ett väldigt slappt grepp om hela reformen, och det menar vi är ansvarslöst när så många människor kommer att behöva samhällets stöd, säger Camilla Gunell.
Hon lyfter fram att det kommer att sparas på både Kommunernas socialtjänst och Oasen under nästa år, två inrättningar för samhällets mest utsatta. Detta, menar Gunell, hade LR haft en möjlighet att undvika om kommunreformen fortsatt.
– Jag är så trött på argumentet att ”ingen har visat på att det skulle bli billigare med kommunsammanslagningar”. Vi har kommit till vägs ände. Det kommer stå ett pärlband av kommuner som kommer med mössan i hand till landskapet för att de har inte råd ens betala sina räkningar till KST.
Ni vill ha kvar kommunreformen, men det lär inte hända. Vad bör landskapet göra i stället?
– I det korta perspektivet har man skapat en situation nu där det inte finns något annat för LR att göra än att gå in med stöd till de kommuner som inte klarar sig. Det kommer bli dyrt för landskapet, säger Nina Fellman (S).
Förhandla om färjan
Socialdemokraterna skulle också vilja att LR förhandlade om de kontrakt man rivit upp, om elhybridfärjan och bron över Spettarhålet. Partiet hoppas att LR på så sätt kunde undvika dyra skadestånd och samtidigt få ut något av den havererade reformen.
– Vi uppmanar LR att tillsammans med de entreprenörer som man nu ska gå till domstol med i stället sätter sig för förhandla så att det inte bara blir råa skadestånd utan att vi får ut någonting av det här. En elhybridfärja är ändå en bra sak, Camilla Gunell.
Däremot anser Socialdemokraterna att varken en tunnel till Föglö eller en bro över Prästösund är rimliga investeringar och yrkar avslag för båda projektens anslag i budgeten.
Socialdemokraternas motioner i urval:• Vill ha en övergripande plan för äldreomsorgens samordning och finansiering.• Vill att barn med två hemkommuner ska få rätt till skolskjuts från båda föräldrarnas bostäder.• S yrkar på att kommunreformen ska genomföras enligt gällande lag, men med en justerad tidsplan.• Vill att polisens ungdomsgrupp ska tryggas.• Vill förbättra studieförmånerna för vuxna.• Vill inrätta en ordinarie tjänst som miljöinspektör vid ÅMHM.• S vill stryka de 100.000 euro som finns i budgeten till utredningen om Prästösundsbron.• Vill att LR utreder en utökad läroplikt.• Vill stryka anslagen på 50.000 till en parlamentarisk kommitté för en tunnelutredning.• Vill inrätta en tjänst som specialmedarbetare vid statsrådets kansli i Helsingfors.• Vill avsätta 50.000 euro för att anställa en vattenskyddsstrateg.• Vill ha en plan för fortsatt utveckling av den allmänna tandvården.
Jonas Bladh