Börja diskutera med nyckelpersoner i Finland, skapa allianser, alliera sig med nya grupper. Det är viktiga vägar för Åland i ett allt mer finskspråkigt Finland.
- Det gäller att hitta nyckelpersoner med intresse för Åland. Och vi bör vända oss till dem som är mer skeptiska, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.
SPRÅK I går, dagen efter den europeiska språkdagen, bjöd det åländska språkrådet på debatt. Frågan var: Var står Åland i det allt mer finskspråkiga Finland? Vilka vägar finns att ta?
Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt och direktör vid fredsinstitutet, anser att det gäller att börja diskutera med nyckelpersoner, utöver dem som är aktiva i Svenska folkpartiet.
- Vilka personer bör komma till Åland för att lära sig om Åland och vid behov svenska? Hur kan man lyfta fram fördelar för de två- och flerspråkiga i Finland? frågade hon sig.
Johan Ehn (FS) undrade vilka man främst ska vända sig till.
- Till dem som är mer skeptiska, svarade Spiliopoulou Åkermark.
Tänk strategiskt!
Hon pekade också på behovet av strategiskt tänkande. Då allt fler ålänningar får sin högre utbildning i Sverige bör de, enligt henne, göra studiebesök och praktik vid till exempel Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors eller Åbo akademi.
- Vi ska ta vara på att vi ligger mellan Sverige och Finland.
Danne Sundman (Ob) i publiken propagerade i stället för utökat samarbete med Sverige. Spiliopoulou Åkermark håller med när det gäller till exempel tekniska frågor som byggbestämmelser.
- Men vi kan inte se Sverige som en språkbassäng som ska bära identiteten på Åland.
Risk få sparken?
Språkvetaren Mikael Reuter i panelen sa att det finns få platser i Norden där språket har så stark ställning som på Åland. Han tycker det är viktigt att Åland håller fast vid sina krav och rättigheter men förespråkar också att man ska vara praktisk.
- Om den man talar med inte kan svenska bör en tjänsteman få använda finska utan att riskera att bli avsatt från sin post.
Svära i kyrkan
Han anser också att finskspråkiga barn på Åland kunde få, inte hela skolgången men skolstarten, på finska.
- Jag vet att säga det här är som att svära i kyrkan.
Anders Eriksson (Åf) undrade vem Åland ska kommunicera med den dag ingen längre kan svenska i Finland.
- Alla fördämningar har släppt när statsministern säger att grundlagen måste ändras.
Han tror också att Sverigedemokraternas framgång kan smitta av sig på Finland.
- Svenskan får ta stryk då allt avvikande ifrågasätts.
Gunnar Jansson (Lib) i panelen tror däremot att "något vettigt" kan komma ut ur den situation och debatt om språket som uppstått i Finland. Han pekade också på det starka skydd för svenskan som självstyrelsen ger.
Mot det invände Harry Jansson (C) som räknade upp många områden där det inte fungerar i praktiken, till exempel skriftväxlingen, EU-arbetet och kollektivavtalen. Gunnar Jansson höll med men anser att problemen inte är någon medveten strategi från finskt håll.
Konfrontation
Päivi Alho i publiken tyckte det blir "obehagligt" då allt annat underordnas språkfrågan. Hon anser att konfrontation går före politik då språkfrågan alltid kommer först.
- Hur man förhåller sig till finskan återspeglar sig i förhållandet till statens myndigheter. Man vill inte umgås eller förstå varandra.
Barbro Sundback (S) anser att åländska politiker har två val: måla upp ett hot eller skapa en ny politik som bygger på samarbete med finska krafter som är positiva till svenskan.
Merja Renvall gav en rätt negativ bild av tingens ordning. Hon har i många år arbetat som språklärare i svenska för finskspråkiga men märkte att intresset för att lära svenska minskade drastiskt, till förmån för engelskan, vid EU-inträdet.
Finnarna har fått nog
Hon tror inte längre på obligatorisk svenska i finska skolor.
- Man har fått nog. Det är dagdrömmeri att försöka tvinga myndigheter att tala svenska. Och Ahtisaari vinner inget understöd hos finska folket, glöm det!
President Martti Ahtisaari leder en grupp inom folktinget med uppdrag att arbeta fram ett handlingsprogram med förslag på hur svenskan ska bevaras i landet.
Mikael Reuter anser att svenska måste bli något positivt och eftersträvansvärt.
- Tvångssvenska är ett katastrofalt begrepp. Finnarna anser att de är tvungna att lära sig svenska för finlandssvenskarnas och ålänningarnas skull. Andra språk lär man sig för sin egen skull.
Dags för flerspråkighet
Heidi Öst, forskare vid fredsinstitutet, ställde seminariets frågeställning på huvudet.
- Är det sant att Finland blir mer finskspråkigt? Eller blir Finland mer mångspråkigt?
Hon tycker också det vore dags att diskutera vad Åland kan göra för att odla flerspråkigheten på Åland.
- Det behövs för bra relationer till Finland och övriga världen.

Kerstin Österman