Landskapsregeringen har en plan för hur fiskodlingarna ska bli helt kretsloppsanpassade och utsläppsneutrala till 2030.
-Det är ett mycket framsynt projekt som kan bli ett genombrott för fiskodlingen, säger miljöminister Katrin Sjögren (Lib).

FISKODLING Samarbete är ledordet i landskapsregeringens nya genomförandeplan för vattenbruk.
Utgångspunkten är att nettobelastningen från fiskodlingarna ska minska i betydande grad till 2021. Visionen är en fullständig kretsloppsanpassning 2030.
-Nu är Åland med precis på vågens framkant när det gäller utvecklingen av hållbar fiskodling, säger Katrin Sjögren.
För att målen ska vara realistiska måste näringen vara involverad i utvecklingsarbetet, säger Mikael Wennström som är vattenbiolog vid miljöbyrån. Det har den hittills varit genom den samrådsgrupp som i somras la fram rapporten "Fiskodlingar på Åland ur ett helhetsperspektiv". Rapporten är nu ett underlag för landskapsregeringens fortsatta arbete.
-Vi har försökt hitta vinn-vinnåtgärder. Sådana som ger både en miljövinst och möjligheter till ekonomiskt bärkraftig fiskodling, säger Mikael Wennström.
Alla berörda parter är överens om den nya genomförandeplanen, säger han.
Utreder foder
En viktig del av planen utgörs av det åländska deltagandet i forsknings- och utvecklingsprojektet Aquabest.
Inom Aquabest undersöks bland annat vilken typ av foder som är miljömässigt bäst för Östersjöns fiskodlingar. Tre olika foder utreds: underutnyttjad Östersjöfisk (strömming, vassbuk, braxen, id och mört), musslor som odlas i Östersjön och svampmycel som kan odlas i pappersmassafabriker runt Östersjön.
Andre delar av Aquabest handlar om områdesplanering för fiskodlingar, recirkulationsteknologi för landbaserade fiskodlingar och effektiva styrsystem. I fråga om styrsystemen vill man hitta den bästa möjliga kombinationen av lagstiftning, tillstånd och stöd.
-Det vill vi göra tillsammans med de åländska fiskodlarna, så att det blir praktiskt genomförbart och realistiskt, säger Mikael Wennström.
Internationellt projekt
Aquabest är delvis finansierat av EU. Deltar i projektet gör totalt 14 olika myndigheter och institutioner från Åland, Finland, Sverige, Polen, Lettland, Vitryssland, Danmark, Tyskland och Estland.
-Vi kan inte bara sitta här på Åland och jobba. Miljöproblemen är gemensamma och lösningarna måste också vara det, säger fiskeribyråns chef Jenny Eklund-Melander.
Men diskussionen om fiskodling kan inte bara handla om utsläpp, anser hon. Den måste även omfatta näringens sociala och ekonomiska betydelse.
-Helhetsperspektivet är jätteviktigt för oss. Merparten av EU:s fiskbestånd är överfiskade, samtidigt som måste vi ha en livsmedelsproduktion, säger Jenny Eklund-Melander.

Anna Jakobsson