Åtta knarkhundar, skyltar i hamnarna som talar om att knarkinförsel straffas med fängelse, en ungdomsmottagning på nätet och föräldrakurser.
Det är en del av de förslag som fördes fram vid drogdebatten i går.
LAGTINGET På talman Roger Nordlunds (c) initiativ höll lagtinget i går en tre timmar lång debatt om alkohol- och drogpolitik. Talarna var så många att alla inte hann säga sitt, debatten fortsätter på måndag.
Först ut är socialminister Katrin Sjögren (lib) som listar de åtgärder landskapsregeringen (LR) vidtagit och planerar. Hon betonar vikten av det förebyggande arbetet, hon berättar att ungdomsbehandlarna idkar uppsökande verksamhet i skolorna och att också knarkhundarna besöker skolorna.
Men trots förbättrade arbetsmetoder hos polis och tull ökar tillgängligheten till droger på Åland, konstaterar hon.
Vill ha fler knarkhundar
Mika Nordberg (ob) efterlyser fler konkreta åtgärder för att stoppa knarket.
- Vi har en enda knarkhund i tjänst. Åtta hundar behövs så att en hund alltid är på jobb i hamnar och hos posten.
Katrin Sjögren vet berätta att två hundar jobbar just nu. Hon har också fått information om att tullen har ännu effektivare metoder än hundar för att kontrollera post.
Fängelseskylt i hamnen
Fredrik Karlström (ob) vill stoppa knarket vid gränserna och anser att straffen för införsel och langning är alldeles för låga. Han vill ha skyltar i alla hamnar där det sägs att knarkinförsel straffas med fängelse.
- Det visar att vi inte tolererar knark på Åland.
Också Danne Sundman (ob) vill ha strängare straff för langning och påpekar att ett sådant krav inte är populistiskt.
- Åland får inte vara rena paradiset för införsel. Det är viktigt med signaler, straffet för haschrökning måste vara högre än för att köra en trimmad moped.
Det håller Åke Mattsson (lib) med om men konstaterar att Åland inte har lagstiftningsbehörighet på straffsatsområdet. Han tror att tidig upptäckt av missbruk och förebyggande åtgärder är effektivare än strängare straff.
Föräldrarnas roll
Flera talare betonar familjens och föräldrarnas roll.
- Inget kan ersätta ett hem med närvarande vuxna, säger Åke Mattsson.
Barbro Sundback (s) anser att det är dags att integrera och engagera föräldrarna mer i arbetet mot droger. Roger Jansson (fs) tycker det är dags att de vuxna återtar sin plats i barns och ungas liv, ställer krav och har regler men också tillbringar mer tid tillsammans med barnen.
- Vi måste börja ställa mer krav på föräldrarna men samtidigt stärka dem. Det är dags att återuppväcka tanken på föräldrakurser, anser han.
Ohälsa och otrygghet
Roger Slotte (c) understryker vikten av att ta tag i problem som kan leda till missbruk: våld och ohälsa i familjen, mobbning, dålig självbild och otrygghet.
- Vi måste uppmärksamma psykisk ohälsa bland de unga. Det är bevisat att det finns en klar koppling mellan psykisk ohälsa och drogmissbruk.
Han tror att unga med dålig självkänsla kompenserar sin otrygghet med missbruk. Andra tar till droger för att kvala in i ett socialt sammanhang.
Katrin Sjögren påpekar att det finns unga med bästa tänkbara uppbackning hemifrån som prövar på knark av pur nyfikenhet.
- De tror de är odödliga, spärrarna är borta.
Langare och hallickar
Barbro Sundback tar upp jämställdhetsaspekten och påpekar att mäns drickande är mycket mer accepterat än kvinnors.
- Kvinnor betraktas som dåliga. Kvinnor som är beroende av narkotika är ofta också beroende av langare och hallickar.
Hon påpekar att missbrukarvården är kommunernas ansvar och anser att Ålands kommunförbund bör samordna de förebyggande insatserna. Hon efterlyser en nätplats för unga - en ungdomsmottagning på nätet - kanske i anslutning till fältarna.
Behandlingshem
Både Sundback och Roger Jansson tror det vore bra med en behandlingshem på Åland men får mothugg från liberalerna. Folke Sjölund (lib) tror inte på behandlingshem på hemorten, risken är då stor att missbrukaren träffar sina missbrukarkompisar och trillar dit igen.
Drogdebatten fortsätter på måndag.

Kerstin Österman