Guy Dannström arbetar som byggnads- och miljöinspektör i Jomala. Hans uppgift är, bland annat, att se till att de bygglov som kommunen beviljar följs. Överlag fungerar det bra, men det finns förstås undantag. Då kan byggnadsinspektionen stoppa bygget, vilket också hänt. Enligt Guy Dannström handlar det ofta om att den som utfört arbetet inte har den kunskap som krävs snarare än att man medvetet fuskat.

Kommunen kan även utdöma vite om någon bryter mot plan- och bygglagen. Det har också skett, även om man försöker undvika det.

– Vi har begränsat med resurser, och det medför en himla massa arbete som inte kommer kommunen till nytta. Böterna tillfaller staten.

Om man som byggherre har problem med sin entreprenör kan man vända sig till byggnadsinspektionen.

– Då tar jag en diskussion med vederbörande, och kanske – och det har hänt – säger jag att nu ska ni byta entreprenör. Det här är mitt ansvar, men jag behöver bli upplyst om det. Om jag till exempel gör en konstruktionssyn på ett bygge och jag ser att det är riktigt dåligt tar jag tag i den biten. Ibland har det funnits en förklaring, men det har också hänt att den ansvariga arbetsledaren bytts ut.

Arbetsledarens roll viktig

Alla byggen som kräver bygglov måste ha en ansvarig arbetsledare som ansvarar för att bygget framskrider enligt gällande bestämmelser. För att godkännas som arbetsledare måste man enligt plan- och bygglagen ha en högskoleexamen eller lång erfarenhet. På Åland är det vanligt att kompetensen inte finns inom byggföretaget, och då anlitas en extern ansvarig arbetsledare.

– Om den ansvariga arbetsledaren är ansvarsfull är byggherren i trygga händer. Det finns både för- och nackdelar med att den byggare som bygger även är ansvarig arbetsledare. Ibland skulle det vara på sin plats att det är en annan. Men det kan också vara att den som är ansvarig inte är så ofta på bygget.

… utan bara sätter sin signatur på ett papper?

– Tyvärr händer det alldeles för ofta.

Ett bygge får inte inledas förrän en ansvarig arbetsledare godkänts av kommunen. Om bygget trots allt påbörjas kan det stoppas.

Det har visat sig, när vi gjort den här granskningen, att det funnits byggen som kommit ganska långt utan att det funnits en ansvarig arbetsledare. Borde byggnadsinspektionerna ha bättre tillsyn, kanske åka ute till byggena och kolla?

– Ja, om det förekommer sådant i landskapet borde vi det. Det får vi ta upp i föreningen. Men det är det där med resurserna då …

Det är byggherrens ansvar att säkerställa att en ansvarig arbetsledare finns. Men det är inte ovanligt att det är entreprenören som anlitar, och betalar, en ansvarig arbetsledare om den kompetensen inte finns inom det egna företaget.

Guy Dannström säger att Jomala kommun har möte med byggherren inför ett bygglov. Senast då bestäms vem som blir ansvarig arbetsledare, och även om det finns behov av en kontrollant. Och en kontrollant kan lika gärna vara en kunnig svärfar som en köpt tjänst.

Byggnadsinspektionen rekommenderar inte enskilda entreprenörer, däremot varnar man för dem som inte funkar.

– Och det tycker jag inte är fel.

Efterlyser licenssystem

Den ansvariga arbetsledaren har en väldigt viktig roll i ett byggprojekt, men lagstiftningen kring rollen är otydlig, enligt Guy Dannström.

– Sätt ett större ansvar på den ansvariga arbetsledaren. Som det är nu är det för bedrövligt.

Han efterlyser ett licenssystem där ansvariga arbetsledare som missköter sig helt enkelt förlorar sin licens. Licensen skulle utfärdas av landskapsregeringen, och inte kosta mer än en utbildning, och byggnämnderna skulle ha befogenheten att dra in dem.

Tommy Saarinen ( i artikeln intill) förespråkar en kontrollansvarig enligt svensk modell. Vad anser du om det?

– En ansvarig arbetsledare är samma sak. Däremot skulle man i lag se till att den ansvariga arbetsledaren hade ett större ansvar än i dag. Om du i Finland gjort bort dig som ansvarig arbetsledare kan du åka i fängelse – och det finns också de som gjort det.

För snårigt regelverk

Den åländska bygglagstiftningen lämnar överlag mycket att önska, anser Guy Dannström.

– Vi har bestämmelser som plockats både från Finland och Sverige, och det fungerar inte. Egentligen skulle vi behöva gå tillbaka till ursprunget och använda oss av de finska bestämmelserna.

Förordningen Ålands byggbestämmelsesamling från 2015 är exempelvis en blandning av svenska Boverkets byggregler och bestämmelser från Finland. Därtill finns branschrekommendationer inom olika områden, som till exempel vvs, el och bygg. Här kan man följa antingen de finska RT-korten eller svenska AMA. I princip samma standarder, men baserade på två olika länders lagstiftning. Utöver det har alla kommuner en egen byggnadsordning som ska följas.

Dagens plan- och bygglag är inte bra, anser Guy Dannström, och plan- och byggförordningen är i princip laglös.

– Man har justerat lagen i flera omgångar sedan 2008, men inte förordningen.

Föreningen har framfört sina åsikter men han upplever att lagstiftaren väljer att lyssna på politikerna i stället för på experterna.

Nu har man hört att det eventuellt är en revidering av lagen på gång. Guy Dannström är kritisk till att föreningen inte involverats i arbetet. Däremot håller man på att sammanställa en lista med synpunkter på plan- och bygglagen som ska överlämnas till landskapsregeringen.