Förordningen syftar till att förbättra konsumenters möjlighet till medvetna, ansvarsfulla val.I syfte att sondera de åländska krögarnas åsikt i frågan, kontaktade Ålandstidningen ett antal restauranger. Av enkäten framgår att tillgången på lokalt hängmörat kött delvis är ett problem.Saknar marmoreringPeter Sundblom, en av tre krögare vid Nautical, säger att det är bra att frågan nu lyfts. Enligt honom upplyser man vid Nautical alltid restauranggäster om köttets ursprung.– Det vore önskvärt med en större nyfikenhet bland restauranggäster, på det viset skulle frågan föras framåt. Vi får sällan frågor om ursprung, vilket är synd, säger han.Hur ser tillgången på åländskt kvalitetskött ut?– Det bästa åländska köttet är fullt jämförbart med det bästa finländska, eller svenska köttet. Utbudet däremot, är lite varierande. Det finns för få djur med riktigt bra marmorering på Åland. Exempelvis mjölkkor som haft ett bra liv, får en fin marmorering, men de slaktas ju sällan för köttets skull.Serverar ni också utländskt kött?– Ja, en intressant meny behöver vara varierande. Just nu har vi bland annat fransk vaktel på menyn. Vaktel föds förvisso upp i någon mån också på Åland, men inte i någon större grad.BristvaraSmakbyns innehavare, Michael Björklund, tycker att det är fint att frågan aktualiseras. Han menar också att hängmörat, åländskt kött, är en bristvara. Några mindre producenter hängmörar själva, men i det stora hela är tillgången ett problem, enligt honom.– Vi upplyser alltid muntligen om köttets ursprung, till påsken planerar vi en tavla vid kassan, där vi informerar om ursprung.Enligt Michael Björklund är det främst turister som är nyfikna på ursprunget eftersom de ofta vill äta lokala varor.– Vi serverar också utländskt kött i någon mån, men då försöker vi hålla oss i närregionerna, det vill säga inom Norden. Kvalitetsskillnaderna har främst med djurras, uppfödning, slakt och mörningsprocess att göra, avlutar han.Vid Hotell Arkipelag upplyser man redan nu matgäster om köttets ursprung, säger vd Ann-Louise Djupsund.– Våra gäster är mycket medvetna och intresserade, så gott som alltid är vårt kött åländskt eller finländskt, säger hon och fortsätter:– Den åländska oxfilén är i en klass för sig. Således finns det skillnader i kvalitet, dessutom känns det bra med de korta transporterna.Pris och kvalitetEnligt Stig Grönlund vid Indigo är frågan intressant för krögare.– Det är dock upp till slakteriet att bestämma huruvida man vacuummörar eller hängmörar kött. Med hänsyn till pris, kvalitet och tillgång bedömer vi om vi sätter köttet på vår meny. Men vi jobbar gärna mer med den typen av kött.Upplyser ni gäster om köttets ursprung?– Inte fullt ut. Inte för att vi vill dölja något, men om vi inte kan garantera ursprunget trots att varan är lokalt inhandlad, anger vi inget ursprung. Vi jobbar främst med lokala råvaror, och har full koll på varifrån de kommer.Stig Grönlund säger också att deras gäster är medvetna, intresserade och ställer frågor.– Det är bra, säger han.Ungefär 80 procent av köttet man serverar vid Indigo är antingen åländskt, eller finländskt. För närvarande finns bland annat spanskt griskött på menyn.Det är, enligt Stig Grönlund, svårt att säga om det finns någon kvalitetsskillnad mellan åländskt och finländskt kött.– Det finns såväl bra som dåligt utländskt kött, det är en prisfråga. Inhemskt kött håller generellt en hög standard. Vi har valt att prioritera åländsk oxfilé de senaste åren, eftersom vi anser att det lokala slakteriet förser oss med bra kött.
Peter Pussinenpeter.pussinen@alandstidningen.axtel: 26 645

Peter Pussinen