Kärnfysikern Jan Blomgren har varit en vanlig röst i den svenska energidebatten under det senaste året. 2021 blev han bland annat uppmärksammad för boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning” där han varnar för instabiliteter i elförsörjningen när planerbar elproduktion ersätts med icke-planerbar elproduktion.

Förra veckan var han på Åland för att föreläsa om energisystem på inbjudan av Obunden Samling – och en av sakerna som togs upp under Ålandsbesöket är huruvida vindkraften i dag är lönsam. För att svara på det har Jan Blomgren varit med och gjort en studie där man tittat på svenska vindkraftsbolags lönsamhet.

– Vi har tagit hem årsredovisningen för alla svenska vindkraftsbolag. Det handlar om ett 50-tal bolag och vi har tittat på deras redovisning från 2017 och framåt. Man kan säga att ungefär 80 procent gör förlust, och att resterade del gör en mycket lite vinst.

En överetablering

Enligt Jan Blomgren har inget av de företag som gjort vinster betalat ut någon utdelning till sina aktieägare.

– Många företag har också mycket eget kapital. De har alltså inte lånat pengar på banken, utan lagt in egna pengar.

Apropå det nämner han att 90 procent av svensk vindkraft i dag är utlandsägd – och att den enskilt största ägaren är det statliga kinesiska bolaget CGN.

Vad drar ni för slutsatser av vindkraftsbolagens lönsamhet?

– Till att börja med kan man konstatera att det råder en överetablering. Det har byggts mer vindkraft än det finns utrymme för och det är ingenting som är ovanligt eller unikt för vindkraften. När folk ser affärsmöjligheter är det vanligt att många ger sig in på en ny marknad. Då blir priserna låga, några slås ut och sedan hittar man en balans. Det är samma sak som händer på vindkraftsmarknaden.

Tittar man över tid konstaterar han också att lönsamheten var bäst 2017, för att sedan successivt sjunka och svänga till förlust.

– Redan rörelseresultatet är negativt och det betyder att många förlorar pengar på att ha sina turbiner att snurra. Den ekonomiska livslängden är ungefär fem år och vi har börjat se ganska många konkurser.

En annan sak han lyfter är att priset på el sjunker ju mer vindkraft som finns tillgänglig

– Det gäller ju affärer i allmänhet. Om det till exempel byggs för mycket bilar blir priserna låga och detsamma gäller med vindkraft. Men saken förstärks ytterligare av det faktum att när det blåser mycket så producerar all vindkraft samtidigt, vilket trycker ner priserna till nästan ingenting. Då kan ingen täcka sina kostnader.

Har minskat

Enligt Jan Blomgren har den skyndsamma utbyggnaden av vindkraft varit ett fenomen i egentligen hela nordvästra Europa som många gånger drivits på av olika stödsystem. I Sverige med hjälp av så kallade elcertifikat som ges till producenter av förnyelsebar energi och som sedan kan köpas av producenter som inte har tillräckligt med förnybar elproduktion för att uppfylla sina kvoter.

– Det är i grunden ett ganska bra system om man vill ha mer vindkraft. Men man gjorde ett misstag när det här systemet förlängdes eftersom priserna på elcertifikat går ner i takt med att det byggs ny vindkraft som producerar mer el.

I dag har man emellertid börjat kunna se att intresset för att bygga mer landbaserad vindkraft avtagit.

– Det har minskat. Det finns önskemål om att bygga till havs men på land är det inte alls som för några år sedan.

Tips till Åland

Åländska vindkraftsbolag verkar inte ha samma utmaningar med lönsamheten, men den el som i framtiden kan komma att produceras i storskaliga havsbaserade vindkraftsparker på åländskt territorium skulle utgöra stora enheter i det nordiska energisystemet, och här finns det enligt Jan Blomgren flera saker att tänka på.

– Det första är att se till att det avsätts medel för rivning på samma sätt som man gör med kärnkraften i Sverige. Kärnkraftsbolagen betalar varje år in pengar till ett statligt konto och som läggs undan för att i framtiden finansiera till exempel rivning.

Något liknande system finns inte för vindkraft i Sverige.

– Men det skulle behövas, och mitt tips till Åland är att se till att det finns pengar den dag en park ska rivas. Hur slutar det annars om vindkraftsbolaget går i konkurs? Åland har bara 30.000 invånare och det skulle kunna leda till stora utbetalningar i många år.

Granska kalkylerna

Jan Blomgren säger också att Åland borde sätta ordentligt med tid på att göra lönsamhetskalkyler innan man ger någon tillstånd att bygga havsbaserad vindkraft.

– Om vindkraften redan i dag har dålig lönsamhet så kommer det bara att göra problemet ännu större om det produceras ännu mer el när det blåser.

Han säger att Storbritannien och Danmark i dag är de stora pionjärerländerna när det handlar om havsbaserad vindkraft.

– Där har man använt sig av auktioner när havsområden givits ut och till en början gav man i Storbritannien kontrakten till den som behövde minst stöd. Sedan har det där vandrat lite upp och ner och i Danmark har man under de senaste åren haft auktioner där stödet varit noll. Det har funnits exploatörer som velat bygga utan stöd och som till och med kunnat tänka sig betala för det.

– Om jag skulle ge ett råd till ålänningarna så är det att ta fasta arrenden och inte procent på elförsäljningen.