Som Ålandstidningen tidigare berättat vill landskapsregeringen på prov sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunalvalet 2019. Men först ska lagförslaget behandlas i lagtinget.
Reaktionerna i kommunerna har varit blandade. Kritiken handlar bland annat om att valbarhet och rösträttsålder ska hänga ihop, samt att 16-åringar inte är tillräckligt mogna för att kunna rösta.
De här argumenten biter inte på den liberala politikern Olle Wästberg, som lett 2014-års demokratiutredning i Sverige. I utredningen, som nu är ute på remiss, föreslås bland annat just detta.
Han avfärdade tanken till en början. Och så är det för de flesta, tror han. Vändpunkten blev forskningsresultaten från Norge, där man utvärderat ett försök med sänkt rösträttsålder i kommunalval.
– Det övertygade mig.
Blir successivt myndig
Forskningen visar att 16-åringar som får rösta kan mer om politik än 18- och 20-åringar. Detta eftersom de fortfarande går i skolan, och lärarna tar in politiken i undervisningen. Dessutom har utfallet i valen inte visat sig påverkas av att 16-åringar får rösta.
– De som fått rösta när de är 16 gör det i högre grad när de är 18 och 20. Det finns inga negativa aspekter i de norska utvärderingarna, säger Olle Wästberg.
Det norska försöket visade att andelen 16-åringar som röstade följde genomsnittet. Vanligtvis är andelen förstagångsväljare som röstar färre än genomsnittet. 
Att rösträttsålder inte följer myndighetsåldern ser Olle Wästberg inte som ett problem eftersom myndighetsåldern kommer successivt i fråga om när man är straffmyndig, får starta företag, köpa sprit och så vidare.
Valbarhet och rösträttsålder behöver inte heller hänga ihop, anser han.
– Det är ett argument emot, men det är inte tillräckligt starkt.
Unga som röstar hämtar information i huvudsak från nätet. Historiskt sett har unga röstat som sina föräldrar, men i dag gör de det i allt mindre grad.
Samtidigt som allt färre engagerar sig politiskt är ändå informationen och kunskapen bättre i dag, förklarar Olle Wästberg. Men han efterlyser ökad kunskap om nätet och källkritik.
– Här spelar skolan en stor roll. Unga måste få större kunskap om hur nyheter uppstår.
Lättare acceptera beslut
För att skapa mer engagemang för politiken i stort måste politikerna finnas där väljarna är – även mellan valen – påpekar Olle Wästberg.
– Om människor känner sig lyssnade på har de lättare att acceptera beslut som går dem emot. 
Att peka ut någon åtgärd som den viktigaste för att öka engagemanget kan han inte. Men han säger att demokratiutredningen ställer sig starkt kritisk till att de politiska partierna är alltför inåtvända och alltför dåliga på att nå olika grupper.
Han tycker också att politikerna måste bli bättre på att ta debatten i sociala medier.

Sandra Widing