Många elever i de åländska skolorna mår bra. Men det finns allvarliga problem som funnits med i bilden länge och som man ytterligare behöver jobba med för att försöka eliminera. Så sammanfattar utbildningsminister Annika Hambrudd (C) de åländska resultaten i den landsomfattande Hälsa i skolan-undersökningen, som görs av THL.
På frågan om man upplevt störande sexuella förslag eller sexuellt ofredande har andelen ökat främst bland flickor i årskurserna 4-5 där siffran var 20 procent. Motsvarande siffra låg också högt bland flickor i årskurserna 8-9, hela 44 procent. Andelen killar som upplevt störande sexuella förslag har också ökat.
– Här är det viktigt att lyfta fram att det inte är bara i skolan det här sker, utan väldigt mycket också på fritiden, säger Maarten Sengers, projektledare för projektet ”barns och ungdomars hälsa och välmående”, som presenterade resultaten.
Han säger också att det i många fall är sociala medier som är bärare av den här typen av problematik.
– Samma tendenser finns både här och i Finland, säger Maarten Sengers.
Sexuellt våld
Fem procent av tjejerna i åk 4-5 har upplevt sexuell beröring eller pressats att vidröra någon annan under året, motsvarande siffra för de åländska killarna var tre procent.
19 procent av tjejerna på årskurs 8-9 har upplevt sexuellt våld under året, medan motsvarande siffra för killarna var tolv procent. På gymnasiet har 18 procent av tjejerna upplevt sexuellt våld under året och sju procent av killarna, medan motsvarande siffra på yrkesgymnasiet var 27 procent för tjejer och tre procent för killar. Med sexuellt våld menas störande eller skrämmande förslag eller kommentarer om ens kropp, sexuellt störande chattande, videor eller bilder och om någon rört ens kropp mot ens vilja. För de äldre eleverna innefattade sexuellt våld tvång att klä av sig, beröring av kroppen mot ens vilja, tvång till samlag eller annan form av sex och erbjudande om pengar eller en vara mot sex.
Mobbningen fortsätter också att vara ett problem för de åländska skolorna. Den har ökat särskilt bland killarna i årskurserna 4-5 och 8-9 samt i gymnasiet sedan 2019. Men på yrkesgymnasiet har mobbningen minskat både bland killar och tjejer.
– Det är särskilt bekymrande siffror när det gäller killarna i gymnasiet. Där är det en markant ökning på frågan om man har mobbats i skolan under denna termin, säger Maarten Sengers.
Hälsa i skolan är en mycket omfattande undersökning, men om du skulle lyfta ut det mest positiva respektive det mest negativa ur resultatet, vad skulle det vara?
– Positivt är bland annat att siffrorna visar att det är fler åländska elever som med glädje går till skolan jämfört med tidigare och att fysiskt våld av föräldrar har minskat. Det är också färre som tar skada av föräldrars alkoholbeteende. Men på negativa sidan finns förekomsten av sexuella trakasserier, mobbning och att andelen som blivit utsatta för psykiskt våld inom familjen är hög.
Social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) säger att bland det mest upprörande är att en fjärdedel av tjejerna i yrkesgymnasiet har varit utsatta för sexuellt våld.
– Det är också hemskt att över 40 procent av tjejerna i gymnasiet och yrkesgymnasiet har blivit sexuellt trakasserade. Det är inte någon liten sak, sådant sätter spår hela livet. Och jag vill betona att det här verkligen inte bara är skolans problem, utan hela samhällets.
Fakta
Vad anser du om ditt eget hälsotillstånd?
• Cirka 17 procent av tjejerna och tio procent av killarna i åk 4-5 anser sig ha
medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd.
• Cirka 45 procent av tjejerna och 20 procent av killarna i åk 8-9 anser sig ha
medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd.
• Cirka 35 av tjejerna och 15 procent av killarna i gymnasiet anser sig ha
medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd.
• Cirka 39 procent av tjejerna och 28 procent av killarna i yrkesgymnasiet anser sig ha
medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd.
Förekomst av nedstämdhet i minst två veckor
• Cirka 40 procent av tjejerna och 27 procent av killarna i åk 4-5 har haft problem med humöret under de två senaste veckorna.
• Cirka 40 procent av tjejerna och 22 procent av killarna i åk 8-9 har haft depressionssymtom i minst två veckor.
• Cirka 21 procent av tjejerna och 19 procent av killarna i gymnasiet har haft depressionssymtom i minst två veckor.
Cirka 43 procent av tjejerna och 12 procent av killarna i yrkesgymnasiet har haft depressionssymtom i minst två veckor.
Upplevelse av att ha blivit utsatt för psykiskt våld av föräldrarna
(de har vägrat prata med barnet, sårat barnet med ord, förödmjukat, hotat att överge barnet, kastat föremål, låst in barnet eller hotat med våld)
• Cirka 50 procent av tjejerna och 38 procent av killarna i åk 4-5 har utsatts för psykiskt våld av föräldrarna under året.
• Cirka 60 procent av tjejerna och 35 procent av killarna i åk 8-9 har utsatts för psykiskt våld av föräldrarna under året.
• Cirka 42 procent av tjejerna och 32 procent av killarna på gymnasiet har utsatts för psykiskt våld av föräldrarna under året.
• Cirka 46 procent av tjejerna och 15 procent av killarna har utsatts för psykiskt våld av föräldrarna under året.