Sjöbevakningen vill lägga ned stationen på Storklubb på Föglö. Därmed skulle antalet sjöbevakningsstationer på Åland minska från fyra till tre.
SJÖSÄKERHET Till 2011 kan Åland förlora en av sina fyra kvarvarande sjöbevakningsstationer. Högste sjöbevakningschefen Henrik Wärnhjelm, kommendör för Västra Finlands sjöbevakningssektion, har på inrikesministeriets uppdrag sett över antalet stationer i Västra Finland. Enligt hans förslag läggs Storklubbs sjöbevakningsstation ned till 2011. Då återstår stationerna i Mariehamn, på Kökar och på Enskär i Eckerö.
"Ingen oro"
Ålands sjöbevakningschef Timo Hissa sympatiserar med utredningens intention.
-Det är bättre med några få starka enheter än flera som haltar.
Han har tidigare under tisdagen druckit kaffe med de sjöbevakare som för tillfället bemannar Storklubb.
-Där råder ingen oro.
Han bedömer att en förlust av Storklubbsstationen inte får några konsekvenser för sjösäkerheten på Åland.
-I förslaget ingår inte någon personalminskning. Med färre fastigheter att underhålla får vi mer tid för patrullering.
Arbetar i båtarna
Timo Hissa framhåller att sjösäkerheten inte hänger på antalet stationer.
-Stationerna använder vi för att vila och ta hand om båtarna. Själva arbetet utförs ute på patrull i båtarna.
Vad som skulle hända med fastigheten på Storklubb är oklart, men troligen kvarstår den i sjöbevakningens ägo.
I Henrik Wärnhjelms förslag ingår att indragningen av Storklubb kompenseras med att de tre återstående sjöbevakningsstationerna får nya snabbare patrullbåtar. Senast 2013 ska dagens båtar, som börjar få ganska många år på nacken, ersättas av nya båtar som klarar 40 knop.
Antalet minskar
På 1980-talet hade Ålands sex sjöbevakningsstationer. I dag finns det fyra och 2011 kanske bara tre om förslaget blir verklighet.
-Världen förändras hela tiden. På den tiden hade man andra uppgifter och mer personal. Nu har vi mer teknisk utrustning. Gränsövervakningen är koncentrerad till Lotsberget med radar och kameror.
I dag bevakas Åland av 58 personer.
I Finland har Henrik Wärnhjelm utredning orsakat protester. Men på Ålands har inga röster höjts.
-Jag antar att folk här vet hur det ligger till. I andra kommuner har frågan varit kopplad till kommunala arbetsmarknadsfrågor.
 
Sjöbevakningen drar ned och landskapet förstärker
 
– Vi tycker inte att det är positivt att sjöbevakningen drar bort resurser. Även om tekniken blivit bättre minskar närheten när det blir glesare mellan stationerna, säger landskapets räddningsinspektör Sven-Olof Boman.
SJÖSÄKERHET Sjöbevakningens förslag om att dra ned på antalet sjöbevakningsstationer ringer bekant i Sven-Olof Bomans öron. – Vi har hört det förut när man drog in stationen på Kumlinge och den i Hamnsundet. Och nu ska tydligen en till bort.
Han konstaterar att i takt med att sjöbevakningen dragit ned på resurserna på Åland har landskapet ökat resurserna till Ålands sjöräddningssällskap.
– Lite tillspetsat kan man säga att sjöbevakningen drar bort och landskapet förstärker.
 
Tryggetsfaktorn minskar
Kansliminister Roger Eriksson (lib) tycker att det är svårt att bedöma vilka konsekvenser en stationsindragning får för sjösäkerheten.
– Men det är tråkigt att de drar in en servicepunkt. Att sjöbevakningen föreslås kompenseras med nya snabbare båtar, kan ju vara bra vid akututryckningar.
– Men vid normalt patrullerande spelar det ingen roll så sammantaget minskar trygghetsfaktorn lite.
Landskapet har dock inga planer på att kontakta inrikesministeriet för att reagera på förslaget. – Nej, vi lägger oss inte i den bedömning myndigheten gjort. 

Petter Lobråten