Det nya skattegränskontoret, som är ett samarbete mellan landskapsregeringen, Viking Line och Rederi Ab Eckerö, startades upp av Ålands näringsliv i januari och Valtteri Satomaa har varit på plats sedan tre veckor tillbaka. Han är en av två personer som under de kommande tre åren ska jobba heltid med skattegränsfrågan. Arbetet består dels av rådgivning, dels av intressebevakning – och Valtteri Satomaa ska framför allt jobba med det senare.

– Mitt arbete är mera långsiktigt. Jag ska jobba med intressebevakning, ha kontakt med olika myndigheter och sammanställa material som ska utgöra underlag och fakta för till exempel landskapsregeringens politiska arbete men även för våra egna slutsatser och lösningsförslag.

De första veckorna har till största del handlat om att sätta sig in i frågan så mycket som möjligt, men eftersom han än så länge ännu är ensam på kontoret har det också blivit en del rådgivning.

– Rådgivningsarbetet är det som kommer att synas mest genom kontakten med företag och privatpersoner. Det är så vi jobbar med skattegränsproblematiken på kort sikt.

Flera spår

Skattegränskontoret är egentligen en fortsättning på Ålands näringslivs rådgivningsprojekt som startades redan i april för ett år sedan och enligt Valtteri Satomaa är rådgivningen också det som ska hjälpa med de mest akuta problemen som företagen och privatpersonerna upplever.

– Den är förstås mest aktuell här och nu. Att förstå hur frågan bäst hanteras inom ramen för gällande lagstiftning och regler. Arbetet med förenklingar i lagstiftning och regler är en fråga som tar tid. Det är inget vi kan förvänta oss att händer fort.

I det här skedet säger Valtteri Satomaa också att det är för tidigt att säga vad som går att uppnå, men han tar gärna avstamp i preambeln till EU:s tullkodex i vilken det konstateras att det är motiverat att införa lämpliga förenklingar av tullformaliteterna när det gäller handel med unionsvaror mellan de delar av tullområdet som hör till skatteområdet och de delar av tullområdet som inte gör det.

– Det tycker jag att etablerar en viss anda i den här frågan och det är också helt logiskt eftersom Åland är en del av såväl EU som tullunionen.

Samarbete med LR

När det gäller kontakten med olika myndigheter lyfter Valtteri Satomaa framför allt samarbetet med landskapsregeringen.

– Landskapsregeringen fortsätter jobba politiskt och vi närmare näringslivet på gräsrotsnivå.

Ett sådant exempel är den enkät som förra året gjordes där man frågade åländska företag hur mycket tid och pengar de behövt lägga ner på skattegränsen.

– Nu är en till exempel en uppföljningsenkät på gång och det blir sedan underlag som vi kan förmedla vidare till landskapsregeringen och som de kan använda som faktaunderlag när de för fram sina ståndpunkter.

Kontakter med tjänstemän vid Tullen och på Finansministeriet ska också upprättas.

– Det är prioriterat att upprätta kontakter men jag tror att mycket kommer att ske på landskapsregeringens initiativ och genom deras kanaler. Vi är bara i startgroparna när det gäller den frågan och kommer att jobba aktivt med att etablera egna kontakter.

Från Åland har man ju länge jobbat med den här frågan utan särskilt stora framgångar. Vad har du för förhoppningar på samarbetet med Tullen och Finansministeriet?

– Det är svårt för mig att kommentera innan jag haft någon kontakt, men det är klart att vår förhoppning och målsättning är att det ska gå att hitta förenklingar. Samtidigt vill jag poängtera att vi på skattegränskontoret förstås inte kan lösa det ensamma. Därför behöver vi ha ett tätt samarbete med landskapsregeringen och avser etablera kontakt med flera andra myndigheter för att lyckas

Finskspråkig i grunden

På frågan hur intressebevakningsarbetet ska göras lyfter Valtteri Satomaa bland annat vikten av att föra fram hur viktig frågan är för Åland och hur ohållbar situationen är.

– Jag tror också att mycket handlar om att öka och sprida kunskap om skattegränsen och skatteundantaget.

Han själv kommer ursprungligen från en helt finskspråkig familj i Uleåborg. Svenska lärde han sig i högstadiet och när han studerade såväl statsvetenskap som offentlig rätt vid Åbo Akademi.

– Det är säkert en fördel att jag pratar finska.

Ett annat spår är att sätta sig in i hur andra liknande regioner inom EU hanterar frågan.

– Kanarieöarna är ett exempel. Norge kan också vara intressant.

Skattegränskontoret är ett treårigt projekt som kostar 540.000 euro och finansieras till hälften av landskapsregeringen (LR) och till hälften av rederierna, Viking Line och Eckerölinjen.