EU har presenterat en taxonomi, ett nytt regelverk som ska avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses miljömässigt hållbara, och förordningen berör skogsbruket.

Men förordningen möts av kraftiga protester, inte minst från Sverige och Finland som är starka skogsnationer. Nästan 60 procent av Finlands yta är täckt av skog och skogsnäringen står för cirka fem procent av landets BNP.

I tisdags sade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) till Svenska Yle att han vill stoppa taxonomin:

– I sin nuvarande form kan jag inte godkänna förslaget. Det är helt för detaljerat och passar inte Finland.

För att nå klimatmålen till 2030 har skogarna identifierats som ett av de viktigaste områdena för åtgärder. EU har flera processer i gång för att nå målen. I somras lade unionen fram en ny skogsstrategi som innehåller kriterier för ett hållbart skogsbruk inom hela Europa.

Ser risker

Ordförande i Ålands skogsvårdsförening Jan Salmén förstår att Finland sätter ner foten. EU har ingen gemensam skogspolitik och ansvaret för skogarna ligger hos medlemsländerna, han anser att utvecklingen strider emot det nationella självbestämmandet.

– Det sägs att det är klimat- och miljöåtgärder, det låter väldigt bra. Men när EU börjar detaljreglera och styra hur skogspolitiken ska skötas blir det tydligt att man inte verkar ha grepp om vad skogsbruk är. EU tar åt sig makt som man inte har, säger han.

Jan Salmén ser med oro på att förslagen går mot en riktning som innebär ökade överstatliga inslag.

– Det blir en väldig byråkrati, det är bättre med nationella och regionala regelverk.

Ålands skogsbruk är småskaligt vilket gör att reglerna troligtvis inte skulle slå lika hårt, men de välkomnas ändå inte av Skogsvårdsföreningen.

– Visst ska vi ha åtgärder som räddar klimatet men det bästa är att ha välskötta skogar, inte detaljerade krav på hur avverkningen ska dras ner. Vi tror att frivillighet och samverkan skulle vara mycket bättre, då får man med engagemanget från skogsägarna, säger han.

Jan Salmén saknar också konsekvensanalyser från EU-hållet.

– Produceras det inte tillräckligt med virke ökar importen från andra länder, till exempel Ryssland. Tar någon annan över marknaden har vi ingen kontroll. Det ser vi redan nu, det är helt andra certifieringskrav på en rysk skog än en finländsk.

En av punkterna i skogsstrategin är att tunga maskiner ska undvikas. Jan Salmén tycker att det är ett märkligt fokus.

– Det viktigaste är att undvika körskador och det kan man göra om man använder skogstraktorer på rätt sätt, smidigheten har utvecklats otroligt. Visst är de tunga men det går inte att dra klockan tillbaka 50 år, det kommer leda till stagnation.

Torvalds efterlyser konstruktiva motförslag

EU:s skogsstrategi har ett tydligt grönt fokus men förslaget behöver bearbetas, framför Europaparlamentarikern Nils Torvalds (SFP) i ett mejl.

Vad är syftet med skogsstrategin?

”Skogsstrategin kommer att bidra till att uppnå EU:s mål för biologisk mångfald samt målet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 och klimatneutralitet senast 2050. Den erkänner skogarnas centrala och multifunktionella roll och bidraget från skogsbrukare och hela den skogsbaserade värdekedjan för att uppnå en hållbar och klimatneutral ekonomi senast 2050 och bevara livliga och välmående landsbygdsområden”.

Hur ser du på kritiken om att regelverket är på en allt för detaljerad nivå?

”Vi ska inte göra ett alltför detaljerat regelverk för att förhindra framtida innovationer och industrins bedrifter för att uppnå klimatneutralitet. Det finns en tendens inom de europeiska institutionerna att försöka ta över befogenheter som hör till medlemsländerna, och att instifta regler på EU-nivå som vore klokare att fatta på nationell och regional nivå där den faktiska expertisen finns”.

Har EU rätt att köra över det nationella bestämmandet?

”Nej, absolut inte. Det är inte heller fördragsenligt att göra det”.

På vilket sätt tar man till sig av kritiken inom EU?

”Vi kommer ännu att gå igenom en lång process innan vi har en färdig skogsstrategi för EU. Efter kommissionens förslag har Europaparlamentet nyss påbörjat behandlingen av förslaget. Efter att parlamentet tagit ställning till förslaget, har medlemsländerna ännu möjlighet att påverka den slutliga strategin i Europeiska rådet. Därmed finns det fortfarande utrymme att påverka slutprodukten och i stället för att endast kritisera gäller det nu för både oss Europaparlamentariker och Finlands representanter i rådet att hitta konstruktiva motförslag”.