Skogsbolaget har noterat stora skador i skogarna det senaste året.
– Över hälften av alla förnyelser vi gör har att göra med granbarkborrar, säger Oskar Qvarnström.
Skadorna orsakade av granbarkborren finns oftast inte i omskötta, växande bestånd utan framför allt i gammal, oskött granskog.
– Problemen har ”buffrats upp” under många år, då det har avverkats för lite på Åland.
Skadorna syns som tydligast under sensommaren och nya sådana kan upptäckas ända fram till november.
– Skadan är skedd redan under för- och högsommaren, men träden dör mycket senare.
Minskat bestånd
I virkesflödet har det senaste året noterats mer brännved än normalt. Oskar Qvarnström säger att den främsta förklaringen är att veden är skadad av granbarkborren, men troligen tas fortfarande också enstaka vindfällen som ligger kvar efter Alfrida om hand i samband med vanlig skogsavverkning som gallring och förnyelser.
Före stormen var omkring 18 procent av virkesförrådet gran.
– Jag misstänker att vi efter stormen var nere i 15 procent gran. Efter de senaste årens ”granbarkborre-uppredningar” tror jag granen nu är under tio procent av virkesvolymen.
Flygbilder avslöjar
Ålands skogsindustrier orienterar sig till viss del via Lantmäteriverkets tjänst www.kartplatsen.fi, där det går att se flygbilder över Åland som togs i april förra året. Bilderna – som alla kan ta del av – är alltså tagna före fjolårssvärmningen, och granbarkborrarna har därmed haft en säsong till på sig på att bearbeta träden.
– Ser man skador på bilderna så behöver man inte ens gå till platsen för att titta – man vet att det är stora skador redan. Då är man egentligen för sent ute, men bättre det än att inte alls göra något.
Ett typiskt scenario, enligt Oskar Qvarnström, är ett femtontal döda granar omgivna av träd med färskare skador.
– Om skogen är gammal föreslår vi att avverka i stället för att börja chansa genom att plocka bort bara några träd.
Ofta diskuteras gamla vindfällen som fortfarande ligger kvar i skogarna efter Alfrida. Men dessa är sedan länge övergivna av granbarkborren, som främst förökar sig i färska vindfällen.
– Det gör ingenting att just de här gamla vindfällena ligger kvar, även om vissa kanske tycker det ser fult ut. De finns antagligen kvar av någon orsak – oklara ägarförhållanden, att vindfällena är så få att det inte är lönt för någon att ta hand om dem eller något annat som gör att det inte gått att reda upp dem.